Färgreglering av stadsmiljöer : Planerares möjlighet och skyldighet att reglera färgsättgningen för att skapa goda livsmiljöer

En av de mest väsentliga komponenterna vid gestaltning av stadsmiljöer är färgsättningen. Färgsättningen kan visa på samhörighet bland byggnaderna i ett bostadsområde men också särskilja en byggnad från mängden. Kanske är det lättare att förstå sig på färgsättningen genom en liknelse med en konstnär. När konstnären ska färglägga en ny tavelduk väljer hon mellan olika kulörer och blandar dem tills precis den rätta nyansen uppstår. I strävan efter att fånga den perfekta känslan väljs kanske engrundfärg ut som ska lyfta fram motiven bättre. Sedan lägger konstnären till lite ny färg i en femhundra år gammal målning och funderar på vad färgen gör med betraktaren – Konstnären kan vidare fundera på om tavlans ursprungliga uttryck ska behållas, eller om det istället tydligt ska framgå vad som är nytt. Andra konstnärer har under tidens gång också satt sitt avtryck på tavlan, men kanske är det dags att strukturera om lite? Kanske borde det formuleras en lista på vad man får lägga till och inte framöver? Ska tavlans gamla motiv i mitten få stå oförändrad, medan dess ytterkanter kan ges en ny gestaltning? Om man läser berättelsen igen men byter ut tavlan mot staden, och konstnären mot planeraren blir historien genast mer intressant för det här arbetet. Hur går en planerare till väga när det gäller att färgsätta stadsmiljön? Vad är det för objekt som färgsätts? Vilka regler eller rekommendationer ska planeraren följa eller ge till andra som ska färgsätta? Och finns det någon medvetenhet i vad färgvalen har för påverkan på människorna som betraktar den och lever i dess närmiljö? Det här arbetet berör just dessa frågor. Här redovisas färgernas stimulerande effekter på människan, granskningar av lagtexter och föreskrifter samt analyser av kommunala plandokument. Det för att se vad planeraren har att förhålla sig till när det gäller färgsättning av stadsmiljön, men också på vilket sätt de gör det. Även observationer av byggnader i Uppsala och Linköping har gjorts för att sedan undersöka vad deras tillhörande plandokument säger om dess färgsättning. Förhoppningen är att arbetet ska bidra till ökat intresse och kunskap angående färgers påverkan på människan för att därigenom även bidra till väl gestaltade livsmiljöer som är färgsatta med omsorg