Lifestyle change after myocardial infarction from a patient perspective : - A literature study

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård.Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care