Åtgärder avseende diffusa partikelemissioner från bygg- och industriprocesser

Diffus damning är ett vanligt förekommande problem för verksamheter där material, såsom sten, jord, malm eller kalk, bryts, hanteras eller bearbetas. Syftet med denna studie har varit att identifiera och kvantifiera effekten av olika damningsreducerande åtgärder. Studien har fokuserat på dammande processer associerade med täktverksamhet. För täktverksamhet identifierades fyra huvudsakliga källor till damning: losshållning, transporter, materialhantering och passiv vinddriven damning från upplag och öppna ytor. Av dessa konstaterades transporter och materialhantering (krossning och siktning) vara de källor som orsakade mest damning och valdes därav ut för test av åtgärder. Mätningar och beräkningar genomfördes för att uppskatta effekten av följande åtgärder: städning av asfaltsväg, vattenbegjutning av grusväg, vattenbegjutning vid krossning och siktning samt skumbegjutning vid krossning och siktning. Resultaten visade att städning av asfaltsväg i stort sett inte gav någon effekt på kort sikt. Vattenbegjutning av grusväg visade sig däremot kortsiktigt vara mycket effektivt. Efter fem timmar var dock effekten av vattenbegjutningen borta. För krossning och siktning visade sig skumbegjutning vara en mycket effektiv åtgärd. Partikelemissionerna från krossen minskade med mellan 96 och 99%. Skummet tillsattes i krossen men effekten återfanns även i sikten, vars partikelemissioner minskade med 78 - 87%.Diffus damning är ett vanligt förekommande problem för verksamheter där material, såsom sten, jord, malm eller kalk, bryts, hanteras eller bearbetas. Syftet med denna studie har varit att, med hjälp av mätningar, beräkningar, spridningsmodellering och en litteraturstudie, identifiera och kvantifiera effekten av olika damningsreducerande åtgärder. Studien har även innefattat en analys av hur yttre parametrar, såsom meteorologi, påverkar damningsintensiteten samt en diskussion om vilka damningsreducerande åtgärder som bör sättas in och när