Vägars inverkan på omgivande natur. Återinventering av observationsområden.

Det är endast inom ett mndre antal observationsområden som varaktiga vegetationsförändringar kunnat iakttagas som en följd av vägdragningar. Då de första undersökningarna inleddes under 1970-talets början inrättades observationsområden som i typiska fall hade mätpunkter på avstånden 0, 10, 20 och 50 m från skogsbrynet/vägrenen. Vi vet numera att luftföroreningar, särskilt försurande substanser och kväve, främst fångas upp i frontvegetationen och där sannolikt kan påverka vegetationen mycket kraftigt. Vid de studerade vägavsnitten kunde emellertid ingen påverkan av de rådande trafikens föroreningsutsläpp konstateras på vegetationen. En sådan påverkan är dock ej utesluten, men skulle kräva ett mer intensivt studium av brynvegetationen som ofta avviker så starkt att den inte direkt kan jämföras med provytor längre in i skogen.Det är endast inom ett mndre antal observationsområden som varaktiga vegetationsförändringar kunnat iakttagas som en följd av vägdragningar. Då de första undersökningarna inleddes under 1970-talets början inrättades observationsområden som i typiska fall hade mätpunkter på avstånden 0, 10, 20 och 50 m från skogsbrynet/vägrenen. Vi vet numera att luftföroreningar, särskilt försurande substanser och kväve, främst fångas upp i frontvegetationen och där sannolikt kan påverka vegetationen mycket kraftigt. Vid de studerade vägavsnitten kunde emellertid ingen påverkan av de rådande trafikens föroreningsutsläpp konstateras på vegetationen. En sådan påverkan är dock ej utesluten, men skulle kräva ett mer intensivt studium av brynvegetationen som ofta avviker så starkt att den inte direkt kan jämföras med provytor längre in i skogen