Uppföljning av bottenfauna, grumlighet och erosion efter dikesrensning

Bland de produktionshöjande skogsskötselalternativen pekas ofta dikesrensning ut som en möjlig åtgärd. Bristen på svenska försök och ekonomiska analyser gör att lönsamheten är mer osäker jämfört med andra alternativ såsom gallring och gödsling. Det finns även en risk för att oönskade effekter kan uppstå i vattendrag kopplade framför allt till den ökade slamtransporten. Dessa vet vi väldigt lite om. I maj 2007 initierade IVL, Sveaskog och WWF ett pionjärprojekt för att undersöka vad som händer med vattenkemin och bottenfaunan efter dikesrensning. Projektet fick beteckningen DiVa (Dikesrensningens påverkan på Vattenekosystem) och löpte 2007-2012. Projektet stöttades även inledningsvis av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Det har gått 4 år sedan studien avslutades men i samband med fältbesök och exkursioner har en omfattande erosion och sedimentation noterats. Hur detta har påverkat bottenfaunans förmåga till återhämtning är oklart. I detta projekt har vi återvänt till försöksområdena för att följa upp effekterna på bottenfauna, grumlighet och erosion på lite längre sikt (6-7 år). Studien finansierades av Havs- och Vattenmyndigheten och genomfördes under en begränsad period mellan april och september 2016. I denna rapport presenterar vi resultaten och diskuterar de förändringar som skett över tid. Försöksområdena ligger geografiskt olika i landet, ett område är beläget i Norrbottens län (Fagerheden) och det andra i Jönköpings län (Unnaryd). I varje försöksområde ingår tre avrinningsområden som en gång i tiden dikats i produktionssyfte. Två av områden dikesrensades efter cirka halva försöksperioden, det ena med åtgärder för att minska sedimenttransporten och det andra utan några som helst åtgärder. Det tredje referensområdet lämnades orört. Bottenfaunan samlades in med hjälp av M42-metoden och grumligheten bestämdes utifrån turbiditet och mängden suspenderat material. Mätningarna kompletterades med en okulär besiktning efter tecken på erosion och sedimentation, både vid själva provtagningssträckan samt uppströms. Resultaten visade att det inte går att urskilja någon dikesrensningseffekt på bottenfaunan i Fagerheden, oavsett om sedimentationsskydd använts eller inte. I Unnaryd var bottenfaunan tydligt påverkad, delvis på grund av den omfattande erosion som ägt rum uppströms provsträckorna och delvis på grund av att den nederst liggande slamgropen brustit i området med sedimentationsskydd (F_hän). De U-formade dikesprofilerna bidrog sannolikt till den kraftiga erosionen och sedimentationen som observerades i Unnaryd, medan de V-formade dikena i Fagerheden var mer stabila. Valet av skopa har därför stor betydelse för den framtida erosionen och behovet av nästa underhållsrensning. Störst påverkan på bottenfaunan noterades för taxa med hög abundans. Det fanns dock ingen entydig respons hos bottenfaunan utan antalet taxa både ökade och minskade efter dikesrensning, på grund av en förändrad konkurrenssituation och livsmiljö. Det visade sig också att en och samma taxa antingen kan öka eller minska efter dikesrensning, såsom knott (Simuliidae). Det är möjligt att denna passiva filtrerare gynnas av liten grumlighet och mer tillgång till föda, men missgynnas av hög grumlighet och minskade substrat att fästa på. De uppföljande grumlighetsmätningarna visade på ett relativt klart vatten vilket tyder på ett dåligt samband mellan turbiditet och suspenderat material respektive bottenfauna, åtminstone i Unnaryd. För att fånga tillfällen med högre grumligheten som kan uppstå vid andra flödessituationer krävs mer än enstaka eller månadsvisa provtagningar. Minst lika viktigt är det att beskriva de hydromorfologiska förändringarna, till exempel förflyttning av sediment och förändringar i andelen habitat. De rensade dikena i Fagerheden var väl fungerande och majoriteten av hänsynsåtgärderna var fortfarande intakta. I Unnaryd fungerade avvattningen bitvis dåligt; i F_nor på grund av erosion och igenväxning och i F_hän på grund av sedimentklackar som bromsade upp flödet. Sammanfattningsvis har resultaten från DiVa-projektet lett till en rad viktiga slutsatser som kan användas vid utformandet av framtida dikesrensningsrekommendationer och åtgärder som behöver vidtas för god miljöhänsyn. Viktiga avvägningar är dock nödvändiga när lönsamheten ställs mot miljövärdena i ett dike eller vattendrag. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Bland de produktionshöjande skogsskötselalternativen pekas ofta dikesrensning ut som en möjlig åtgärd. Bristen på svenska försök och ekonomiska analyser gör att lönsamheten är mer osäker jämfört med andra alternativ såsom gallring och gödsling. I denna rapport presenterar vi resultaten och diskuterar de förändringar som skett över tid