Så kan framtidens utsläppsprognoser tas fram - En användarmanual för framställning av utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser

Beslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Det finns därför ett stort behov av välgrundade nationella prognoser och scenarier för emissioner av växthusgaser och luftföroreningar. Förutom som tillförlitligt underlag till nationellt och regionalt arbete med strategier och åtgärder för minskade utsläpp ska prognoserna utgöra underlag för internationella rapporteringskrav. Sverige rapporterar regelbundet nationella prognoser av växthusgaser och luftföroreningar till EU och FN i enlighet med internationella krav. De nationella officiella prognoserna fungerar också som grund för framtagning av prognoser och scenarier för andra ändamål och användningsområden. Till exempel används nationella prognoser av luftföroreningar som underlag för att följa upp och utvärdera nationella och regionala miljömål, men även som stöd vid validering av IIASA1:s prognoser av luftföroreningar under internationella förhandlingar inom EU och CLRTAP2. För närvarande finns dock ingen nationellt sammanhållen utgångspunkt, behovsanalys, plan för kommunikation, utvärdering eller analys av känsligheter och osäkerheter i framtagna prognoser. Det skulle därför behövas en systematisk och konsistent process för att ta fram robusta, relevanta och väldokumenterade prognoser som dels uppfyller de internationella rapporteringskraven, dels kan användas i andra, såväl internationella, nationella som regionala sammanhang. Syftet med detta arbete inom SCAC (Swedish Clean Air and Climate Research Program) har varit att utveckla ett systematiskt angreppssätt för hur framtidens utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser kan tas fram för att kunna tillgodose olika behov. Utgångspunkten har varit att tydliggöra vad som utgör grunden i ett väl fungerande system för framtagning och användning av utsläppsprognoser. Resultatet presenteras i form av en användarmanual, som kan fungera som inspiration och vägledning för framtida prognossystem. Manualen bygger på fem grundläggande frågeställningar som kan användas för att identifiera och vidareutveckla element i ett väl fungerande prognossystem. Med tanke på hur generella frågeställningarna är ser vi potentialen i att användarmanualen kan användas även inom andra områden som berör framställning av utsläppsinventeringar. De idéer och rekommendationer vi har kommit fram till har tagits fram i samarbete med en referensgrupp bestående av ett antal nationella intressenter (representanter från Naturvårdsverkets arbetsgrupper för Klimat respektive Luft, Energimyndigheten, Trafikverket, SCB, SMHI och Länsstyrelsen i Västra Götaland).Denna slutrapport har tagits fram inom arbetspaket 2: Emissionsprognoser och –scenarier, i det nationella forskningsprogrammet Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC). Slutrapporten bygger på och sammanfattar de två tidigare delrapporterna ”Emissionsprognoser och scenarier – Behovsanalys” och ”Känslighetsanalys som verktyg i arbetet med utsläppsprognoser”. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report