A STUDY ABOUT THE PERSPECTIVE OF STUDENT HEALTH TEAM ON STUDENTS WITH ADHD OPPORTUNITIES FOR SUPPORT AND RESOURCES IN SCHOOL

Syftet med denna studie är att undersöka elevhälsans perspektiv på elever med en ADHD-diagnos och deras möjligheter till stöd och resurser i skolan, samt elevhälsans inställning till relationella konflikter såsom skam, stigma och kategorisering. För att förklara detta har tre frågor formulerats: Hur uppfattar elevhälsoteamet elever med ADHD och möjligheten att utveckla psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar den hjälp dessa elever får när behov uppstår? Vid vilken tidpunkt börjar elevhälsoteamet uppleva en relationell konflikt? I studien insamlades data och en tematisk analys genomfördes. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kuratorer, två specialpedagoger och en socialpedagog. Dessa arbetar på fyra olika grundskolor i Malmö med årskurs F-9. Det innebär att intervjupersonerna representerar yrkesgrupper från grundskolor med både låg-, mellan- och högstadiet. Dessutom har både internationell och nationell litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Resultaten av studien visade på två huvudteman och fem underteman i analysen: (1) faktorer som hindrar elever med ADHD från att få rätt stödinsatser, (2) viktiga strategier för att hantera hinder i mötet med eleverna, (1a) relationens och kommunikationens betydelse, (1b) diagnosen ADHD och dess komplexiteten i klassrumsmiljö, (2a) elevhälsans kunskap om ADHD i skolmiljöer, (2b) KASAM som skyddsfaktorer för elevernas välmående och (2c) vikten av kunskapssökande för en helhetssyn på ADHD. Slutsatsen av studien är att med rätt resurser och stöd till elever med ADHD från elevhälsoteamet och lärare kan elevernas utveckling i skolan stödjas och bidra till elevernas välbefinnande.The purpose of this study was to investigate the student health team’s perspective on students with ADHD diagnosis, possibilities to get support from the school, and the team’s position to relational conflict such as shame, stigma and categorization. To explain this, three questions had been formulated: 1. How does the student health team perceive students with ADHD and the possibility of developing mental illness. 2. What factors affect the help these students receive when the needs arise. 3. At which point the student health team starts to experience relational conflict. In the study, data was collected and thematic analysis conducted, with seven semi-structured interviews, with four counselors, two special educators, one social educator who worked at four different primary schools with a 9-grade class in Malmö. This means that all these professionals work in both low, middle and high study primary schools. In addition, both international and national literature and scientific articles have been used. The results of the study revealed two main themes and five sub themes in the analysis such as: (1)factors preventing the students from receiving the right support, (2) key strategies to address barriers in meeting with the student, (1a) importance of relationship and communication in meeting with these student, (1b) complexity of the diagnose ADHD and the help needed, (2a) student health teams knowledge on diagnosis ADHD in school environment, (2b) kasam as protective measures for students' well-being, and (2c) knowledge is important for a holistic approach to the diagnosis ADHD. The outcome of this study showed that mental illness among these students increased, but with functional and causal interaction with these students, the student health team could help to strengthen the students’ self-esteem. This could even strengthen the student against mental illness and contribute to their well-being throughout their lives