Leisure educators´s view on special education and inclusion in their leisurepedagogical activities

Syftet med denna studie har varit att ta reda på kunskap om hur fritidspersonal uppfattar vad specialpedagogisk verksamhet är för dem, i relation till hur fritidshemmets pedagogiska verksamhet ser ut. Vi har velat få ta del av hur fritidspersoanl säger sig arbeta utifrån deras tolkning av specialpedagoisk kunskap i fritidshemsverksamheten. Vi ville även ta reda på hur de uppfattar inkludering, hur fritidspersonal säger sig arbeta med att inkludera alla i sin udnervisning. Studien har arbetats fram utifrån följande frågeställningar: vilka uppfattnignar har fritidspersonal kring specialpedagogisk verksamhet i relation till fritidshemmets pedagoiska verksamhet? Hur motivierar fritidspersonalen på vilka sätt de säger sig arbeta uitifrån deras syn på sepcialpedagogik i fritidsverksamheten? Samt Vad är inkludering för fritidspersonal i undersökningen, och hur säger sig fritidspersonalen arbeta för inkludering i sin fritidsverksmahet? Datamaterialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av tre semistrukturerade fokusgruppsintervjutillfällen på tre olika fritidsavdelningar på en kommunal skola i södra Sverige. Totalt intervjuades sju personer. Till stöd för analysen jar två teoretiska, tilllika pedagogiska perspektiv använts: det kategoriska och det relationella. Studiens resultat visar att synen på specialedagogik är relativt begränsad. Mycket tyder på att det finns en brsitande kunskap hos fritidspersonal om vad specialpedagogik är, samt hur den ska implemeteras i fritidsverksamheten. Den syn som fritidspersonalen hade på specialedagogik visade sig inte stämma överens med specialpedagogiska defintioner. De arbetsätt och strategier som fritidsperosnalen motidiverade som specilapedagogiska, visade sig vara en del av allmänpedagogik. Det fritidspersonalen tolkade som sina specialpedagoiska arbetsätt i deras fritidsverksamhet var att kunna tillse extra resurspersonal, extra anpassningar samt ha strukturella rutiner. Vi uppmärksammade i vår studie att våra informanters fritidsvekrsamhet blev lidande på grund av de brister som fritidsperosnalen sa sig ha. Exempel på detta ansåg våra informanter var faktorer i form av bristande resurstid, resurspersonal, specialpedagogers bristande kunskap om fritidshemmets verksamhet, samt planeringstid tillsammans. Trots detta menade våra informanter att de kunde jobba för en inkluderande fritidsverksamhet, då de sa sig ha tydliga pedagogiska strategier och arbetsätt för detta. Nyckelord: Extra anpassningar, Fritids, Inkludering, Kategoriska perspektivet, Relationella perspektivet, Specialpedagogik, Upplevelser.