The proces after a report of concern in primary school : A qualitative study on primary teachers experiences of a clear routine

Studien tar upp och diskuterar de olika processer som sker i och med att en orosanmälan skickas in till socialnämnden från en grundskola. Det framgår från tidigare forskning att det råder komplexitet i den anmälningsplikt som åligger alla som arbetar inom myndigheter som berör barn och unga. Både komplexitet inför en anmälan och i processen efter anmälan är gjord. Det finns olika direktiv från både socialtjänsten och skolverket som lyfter behovet av att ha en tydlig rutin kopplat till hur en orosanmälan skall gå till. Det finns däremot inga bestämmelser för hur de ska se ut i detalj. Det förekommer endast rekommendationer. Denna studies syfte är att undersöka upplevelser från grundskollärare om hur de upplever processen efter att en orosanmälan är gjord. Det vill säga att undersöka hur behovet av stöttning och information står i förhållande till de rutiner skolan har. Den frågeställning som ställts är att framförallt undersöka ifall grundskollärarna upplever ett behov av en tydlig rutin kopplat till processen efter en orosanmälan är gjord. Studiens empiri har insamlats med kvalitativa intervjuer där intervjudeltagarna varit grundskollärare och genomgått processer av att göra en orosanmälan. Denna studie belyser vikten av att ha en tydlig arbetsgång i det sociala arbetet på skolan då det genom grundskollärares upplevelser framgår att det inte alltid är helt tydligt. Studien understryker vikten av en tydlig rutin för att kunna förbättra det sociala arbetet i skolan. Studiens empiri har analyserats med perspektiv inom organisationsteori och samverkansteori. Vad studien resulterar i är att det många gånger inte är ett helt tydligt arbete vid en orosanmälan i grundskolan. Det varierar från fall till fall samtidigt som grundskollärare eftersträvar mer delaktighet i processen av en orosanmälan för att kunna vara med och hjälpa eleven på bästa sätt