Klimatberäkningar av innerväggar : Comparative climate calculations of 14 different interior walls

För att kunna förändra den klimatpåverkan som genereras av bygg- och anläggningssektorn behöver vi veta var vi står idag. För att sedan kunna ta steget att minska klimatpåverkan från byggnadsmaterial och byggdelar behöver förändringar ske. I januari 2022 införs en ny lag som innebär att alla byggherrar ska ta fram en klimatdeklaration för nya byggnader. Det långsiktiga nationella målet är att Sverige som nation skall ha netto nollutsläpp år 2045. Det lokala initiativet Lokal färdplan Malmö, LFM30, har som mål att Malmös bygg- och anläggningssektor ska vara klimatneutrala redan år 2030. Det finns flera sätt på vilka man kan minska klimatavtrycket från byggsektorn. Ett sätt är att byta ut material som genererar stora utsläpp till material med mindre klimatpåverkan. Ett annat sätt är att göra en LCA på material som ska användas för att utreda dess lämplighet. Studiens syfte är att utreda och föreslå kostnadseffektiva klimatförslag av olika innerväggar. Det kommer göras genom att undersöka om klimatberäkningar av hela byggnader och byggdelar görs idag. Vidare att genom beräkningar visa skillnaderna i klimatpåverkan av olika systeminnerväggar beroende på uppbyggnad och ingående material. Detta för att kunna jämföra väggarna med avseende på koldioxidekvivalenter, CO2e och pris. Tanken är att visa konkreta skillnader i klimatbelastning av innerväggarna och vilka slutsatser som kan dras av en sådan kalkyl. Studien som är utförd med en intervjustudie, beräkningar och genom en fallstudie på ett ROT- projekt har fokuserat på klimatberäkningar av systeminnerväggar. En litteraturstudie har kompletterat övriga metoder för att få en överblick i ämnet. En jämförelsekalkyl av 14 innerväggar med olika material och uppbyggnad är gjord med beräkningar i två program, Bidcon och BM. Resultaten från intervjustudien belyser svårigheterna som finns gällande klimatberäkningar under projektering av en byggnad. Klimatberäkningar under ett projekt är tids- och resurskrävande. Beräkningarna visar att per kvadratmeter innervägg kan man uppnå mer än en halvering av CO2e om man jämför mellan två regelväggar. Väggarna har samma bredd på regel och minskningen beror på material i innerväggen. Skillnaden mellan en innervägg i solid betong och regelväggen med lägst klimatpåverkan är ännu större. Vidare visar beräkningarna att det även går att minska klimatpåverkan från en innervägg med bibehållen kostnad. Studien konstaterar att biobaserade isoleringsmaterial har lägre klimatpåverkan än vad traditionell isolering i form av mineralull har. Träreglar genererar lägre mängd CO2e än vad stålreglar gör. Gällande skivor är skillnaden varken entydig eller stor mellan träbaserade skivor och gipsskivor. Det beror på att resultatet av beräkningarna skiljer sig åt beroende på vilket program som används. Slutsatser av studien är att mycket kan göras för att minska klimatpåverkan beroende på val av material. Eftersom det går att sänka klimatpåverkan till bibehållen kostnad är klimatsmarta innerväggar förhoppningsvis standard inom en snar framtid.To change climate impact generated by the construction sector, it is of importance to understand the situation of today. January 2022, a new climate-law will require a climate declaration for all new buildings to be produced. The long-term national goal is to achieve zero emissions by 2045. The local initiative LFM30 aims for the construction sector in Malmö to be climate neutral by 2030. There are several ways in which the climate footprint from the construction sector can be reduced. The purpose of this study is to investigate and suggest ways to reduce climate impact on interior walls. Also, to investigate if climate calculations are made today. The study relies on four parts. Calculations on climate impact regarding carbon dioxide equivalents and price. An interview study, a case study on a renovation project and by a literature study. Results from the interviews shed light on difficulties regarding climate calculations during the design of a building. They are time-consuming and resource intensive. Calculations within the study show that stud walls with right configuration can lower the climate impact to more than half. The reduction is due to change in material on studs, isolation and boards. The study states that bio-based insulation materials have a lower climate impact than traditional mineral wool. Also, that wooden studs generate a lower amount of CO2e than steel studs do. Concerning boards, the difference is not distinct between wood-based boards and gypsum boards. Conclusions are that since it’s possible to reduce the climate impact while maintaining cost, climate-smart interior walls can hopefully soon become reality