Arbete och emotioner - en studie av HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn

I media skrivs det om osäkerhet, hot och våld bland både boende och personal påsvenska HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Att arbeta med personer som harerfarit traumatiska händelser har visat sig ha en stor känslomässig påverkan på enindivid. Vi upplever att detta borde ha ökat forskningsintresset för HVB-personalensmående och inte enbart de boendes. Syftet med studien är därför att analysera denemotionella utmaning som möter personal i arbetet på HVB-hem. I studien behandlar vifrågor om hur de anställda arbetar och påverkas i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn, samt på vilket sätt de hanterar känslor som uppstår i arbetet. Studien harutgått från en kvalitativ metodansats med sex ostrukturerade intervjuer med personersom arbetar eller har arbetat på HVB-hem i Skåne. Teorin i studien är baserad påGoffmans dramaturgiska teori, Hochschilds emotionssociologi och empowermentbegreppet.Studiens resultat visar att personalen utsätts för en omfattande känslomässigpåverkan i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Personalen på HVB-hemmenpåverkas i såväl positiv som negativ bemärkelse, till följd av ett emotionelltengagemang som uppstår i arbete med de boende. Personalen beskriver ävensvårigheterna med att lyckas släppa arbetet när de kommer hem och hur de hade önskatmer emotionellt stöd. För att kunna hantera emotionerna i och utanför arbetet ärmodifiering av känslor inte ovanligt.The media writes about insecurity, threats and violence amongst residents andemployees within residential care homes (HVB) for unaccompanied refugee children inSweden. Working with people who have endured traumatic experiences has shown tohave a profound emotional impact on an individual. This, in our opinion, should haveraised the interest in researching the well-being of the employees. The aim of this studyis therefore to analyse the emotional challenge facing the care home employees in theirwork. We examine how care home employees work, are affected by work, and in whatway the employees manage their emotions arising from work. A qualitative method waschosen, containing six unstructured interviews with people who work or have worked atcare homes for unaccompanied refugee children in Skåne. The theoretical concepts usedin this study are based on Goffman’s dramaturgy, Hochschild’s emotion sociology andthe empowerment concept. The study shows that due to an emotional commitment, thecare home employees are highly emotionally affected by working with unaccompaniedrefugee children, in a both positive and a negative sense. The study also shows that theemployees have difficulties leaving their professional life at work, and that they wishfor more emotional support. Modification of emotions is not an unusual method inmanaging emotions inside and outside of the workplace