En studie av arbetsmarknadsprojektet Mirjam

Denna studie undersöker projektet Mirjam, ett ESF-projekt under Arbetsförmedlingens regi som syftar till att utforma metoder samt stötta nyanlända kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Det har de senaste åren framkommit att just denna grupp inte får ta del av samma aktiviteter och möjligheter inom etableringsuppdraget samt möter en diskriminerande arbetsmarknad. Deras väg in på arbetsmarknaden och in i samhället blir därför längre och svårare än för män med liknande förutsättningar.Syftet med studien är att undersöka hur projekt Mirjam arbetar med- och förhåller sig till målgruppen: nyanlända kvinnor med låg utbildningsnivå. Och på vilket sätt arbetsmetoder och insatser är kopplade organisationsmålen. Våra frågeställningar är Hur arbetar man inom projekt Mirjam med målgruppen och varför samt hur arbetar man med jämställdhetsperspektivet inom projektet Mirjam och varför?För att analysera den data vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med projektmedarbetare, jämställdhetsansvarig samt projektledare har vi använt oss Lipskys teorier kring gräsrotsbyråkraters möjligheter och begränsningar inom myndighetsutöveri och relationen till medborgaren. Det vi tar upp är byråkraternas handlingsutrymme, skapande av klienter, måluppfyllelse och fri vilja.Huvudresultat för studien är att projektmedarbetarna som också är arbetsförmedlare via projektet kunnat gå ur sin myndighetsroll och på så sätt förändra sitt handlingsutrymme. Förändrade relationer mellan arbetsförmedlare och deltagare skapar möjligheter till ett förändrat arbetssätt samt att jämställdhetsmålen som genomsyrar projektet till viss del går emot målsättningen att utgå från individernas förutsättningar och behov som projektet till stor del bygger på