Barns inflytande i två kommunikationsförskolor

AbstraktMalmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor – med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools – with a focus on the physical environment. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/2010) ska barn få möjlighet till ett reellt inflytande på både arbetssätt och verksamhetens innehåll. När pedagoger beskriver sitt arbete kring barns inflytande, handlar det framförallt om att barn får valmöjligheter i praktiken, förklarar Westlund (2011). Under våra verksamma år som pedagoger har vi upplevt att arbetet med barns inflytande i den fysiska miljön, innebär en del svårigheter, vilka bör lyftas fram och diskuteras på ett tydligare sätt. Den fysiska miljön upplevs inte på samma sätt av alla barn, utan varje barn skapar sin egen förståelse kring sin miljö och detta kan få pedagogiska konsekvenser, framhåller Björklid (2005). Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka hur barn ges möjlighet till inflytande i det fysiska rummets utformning på två kommunikationsförskolor. Vi vill även ta reda på den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling. Teoretisk ram: Vi har utgått ifrån tre olika teorier. nämligen det sociokulturella, miljö- psykologin och det specialpedagogiska perspektivet. Det sociokulturella synsättet framhåller att barn lär av varandra i ett sammanhang (Säljö, 2005). Miljöpsykologin uppmärksammar utomhusmiljöns betydelse för barns samspel. Det specialpedagogiska perspektivet ser på lärandet utifrån det sammanhang som barnet befinner sig i.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tre specialpedagoger och en förskollärare. Våra frågor har handlat om barns inflytande i utformningen av den fysiska miljön. Vi har även berört frågor som handlar om den fysiska miljöns påverkan på barns samspel och kommunikation. Resultat med analys: Vårt resultat visar att barnen ges och tycks ha stort inflytande i den fria leken. Därigenom ges barn möjlighet att utforma det fysiska rummet efter sin aktivitet. Pedagogerna i vår studie anser att den fysiska miljön är ett stöd för barns samspel och kommunikation. Fokus ligger därför inte på själva miljön utan på pedagogiken. Enligt pedagogerna står inte utomhusmiljön i fokus i den pedagogiska verksamheten. De anser att barns samspel och kommunikation kan urskiljas och stöttas genom den fria leken på ett tydligare sätt inomhus.Konklusion: Resultatet visar att pedagogerna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. De utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet där de med sin profession ser barns olikheter som en utgångspunkt för att utveckla barns samspel och kommunikation. Miljön ses över när verksamheten inte fungerar optimalt. När det gäller utomhusmiljön saknas t.ex. ett miljöpsykologiskt synsätt som framhäver utomhusmiljöns betydelse för barns samspel. Det finns dock en stor medvetenhet kring barns inflytande hos pedagogerna, däremot menar pedagogerna att det finns svårigheter i arbetet med barns inflytande.Implementering: I vår studie har vi funnit att pedagoger som arbetar på en kommunikationsförskola behöver mer gemensam reflektion för att skapa en djupare förståelse kring barns inflytande på den fysiska miljön. Möjlighet bör finnas för diskussion kring olika teorier och erfarenheter i den pedagogiska praktiken