Riktiga män arbetar inte i förskolan

I Sverige i dag, är män underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften är män. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker ändra på detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot män. De upprättar också nätverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet män inom detta område som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper män har som är tillgångar till förskolor i Sverige. Känner barn och förskollärare ett behov av män i förskolan, och i så fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i två förskolor; Men endast en av dessa lärare var män. Barnen intervjuades i grupp eller ensamma, beroende på situationen, vanligen under observation. Litteraturen som vi använt för att analysera vårt material var Raewyn Connells tankar om kön och maskulinitet och Judith Butlers tankar om performativitet. Vi fann att det inte finns något särskilt behov av män i förskolan. De behov som lärare och barn eftersökte var kvaliteter och egenskaper som är könsneutrala, och det förmodade behovet av män existerade grundades endast sig på föreställningar om att kvinnor inte kunde eller ville besvara dessa behov. Svaret, snarare än att försöka få fler män i arbetskraften skulle vara att sluta göra könsbaserade antaganden. Fler män i förskolan kan i bästa fall visa att inte är en kvinnas jobbIn Sweden today men are underrepresented in pre-schools, where about 3 % of the workforce is male. The National Board of Education in Sweden, Skolverket, is trying to change this by student recruitment campaigns aimed towards men. They also establish networks within the universities to increase the number of male applicants in pre-school education and to decrease the number of men in this field who withdraw. The main purpose of this thesis was to determine what qualities and/or characteristics men have that are assets to pre-schools in Sweden. Do children and pre-school teachers today feel the need of men in that workforce, and, if so, how are those needs defined? The study is made through observations and interviews with ten educators in two pre-schools; however, only one of those educators was male. The children were interviewed in groups or alone depending on the situation, usually during observation. The literature we used to analyze our material was Raewyn Connells thoughts about gender and masculinity and Judith Butlers thoughts about performativity. We found that there is no specific need for men in pre-school. The needs expressed by educators and children were qualities and characteristics that are not gender-specific, and that the presumed need for men existed solely based on beliefs that females could not or would not answer those needs. The answer, rather than attempting to get more men in the workforce would be to stop making gender-based presumptions. More men in pre-school could at best indicate that being a pre-school teacher isn’t a woman’s job