Nyanländ elevs möjligheter att lära sig läsa och skriva på ett nytt språk

SyfteDet övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling?Metod och teoriramStudien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts. Gruppsamtalen tar sin utgångspunkt i ett beskrivet fall som handlar om en nyanländ sjuårig elev där bl.a. olika hinder och dilemman blir synliga. Informanterna i de båda grupperna arbetar på olika skolor. Den ena gruppen arbetar på en skola där ca 50 % av eleverna är flerspråkiga och lärarna är ovana vid nyanlända elever. Den andra skolan har 100 % flerspråkiga och skolpersonalen har en god vana vid att ta emot nyanlända elever. Nilholms (2014) specialpedagogiska perspektiv; Kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiven har använts i analys och diskussion.ResultatResultatet visar att skolor kan arbeta mycket olika med att hjälpa nyanlända elever att lära sig läsa och skriva. Erfarenheter och kunskaper skiljer mycket men även skolmiljöerna är olika och har betydelse för hur lärare arbetar. Att samarbeta med föräldrarna ses som viktigt av alla men hur det kan göras, eller hur det görs, skiljer sig åt. Ett dilemma, vad gäller samarbete, är den svårlösta problematiken med modersmålslärarnas splittrade arbetssituation med arbete på alltför många skolor. När det gäller synsättet på modersmålets betydelse för läs- och skrivutvecklingen framkommer en djupare medvetenhet på skolan som har 100 % flerspråkiga elever. KonklusionFramför allt visar studien att de nyanlända sjuåringarna i denna kommun får alldeles för lite stöd vilket riskerar att skapa ännu större framtida specialpedagogiska behov i form av t.ex. läs- och skrivsvårigheter och brister i ordförrådet som försvårar elevernas möjligheter att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Det visar sig också att skolpersonal kan ha mycket olika beredskap att ta emot nyanlända elever och att kompetensutveckling för ett interkulturellt förhållningssätt och en likvärdig skola för alla, behövs för att möta den nya globala tid vi lever i.The study is about a newly arrived student's possibility to learn to read and write in a new language. How can we work in the school to help these children in the best way? The method used in the study is the focus group. Two groups of different schools talk about the discribed case. The case is about a newly arrived seven-year boy from Iraq. After that the conversations transcribed, analyzed and compared. Three research questions could be answered: How mean different professions that you can work at school and with the family when it comes to helping a newly arrived student who can not read and write? Which approach is different professonals on the use of the mother tongue in literacy development? What obstacles and dilemmas can hinder the work of newcomers literacy development? The resaults showed that the two groups had very different experiences and knowledge about working with newcomers. It was also found that newly arrived students at this age get very little support in the schools of this municipality. This can be a bigger problem for the students and for the schools in the future.Other resaults was about the monolingual norm in schools. The monoligual norm that exists today in most schools in Sweden may need to be discussed and changed to another approach, the intercultural. A new student needs to be treated as a multi-cultural in order to find their own identity. This is important for learning, says the school psychologist involved in the study