Språkets betydelse för andraspråkselevers förståelse i matematik

I denna studie är syftet att belysa vad språket har för betydelse för andraspråkselevers förståelse för matematiken i läroböckerna. En intervjustudie med sex andraspråkselever, tre andraspråkselever födda i Sverige och tre som är födda utomlands, i årskurs 3 har genomförts. Intervjustudien utgick ifrån att undersöka hur eleverna förstod och löste sju matematikuppgifter ifrån en årskurs 3 matematikbok. Även elevernas syn på sin matematikundervisning undersöktes för att få inblick i deras möjligheter att arbeta med språket i matematiken. Resultatet visade på att även om eleverna bedömdes vara duktiga i matematik så fanns det språkliga aspekter som gjorde det svårt för eleverna att klara av att lösa uppgifterna. Till exempel signalorden mindre än, större än, talet före och talet efter utgjorde svårigheter för eleverna att förstå och därmed lösa uppgifterna på ett korrekt sätt. Enligt eleverna i studien utgår deras matematikundervisning till stor del av att arbeta självständigt i sina matematikböcker (traditionell matematikundervisning). Att få möjlighet att kommunicera och resonera i matematiken med andra elever och läraren förekommer knappt. Vikten av att kunna kommunicera och diskutera matematik tillsammans med andra är oerhört väsentligt för elevernas förståelse. Att lära sig genom interaktion med andra är väsentligt inom det sociokulturella perspektivet, som är det teoretiska ramverk som denna studie utgår ifrån. Trots att samtliga elever bedömdes vara högpresterande i matematik kunde de inte lösa uppgifterna utan hjälp på grund av både svenska matematikspecifika ord men även svenska vardagsord som de inte förstod. Därmed förespråkas en tvåspråkig matematikundervisning, där fokus kan vara på elevernas matematiska kunskaper istället för deras språkliga kunskaper