Lärares uppfattningar om nya infallsvinklar i undervisningen, efter matematiklyftet

Förväntat kunskapsbidragResultatet av studien kan vara ett litet bidrag till att förstå hur olika regeringsbeslut och satsningar tas emot av lärare och hur lärarna arbetar med målen i sin egen undervisning. För att få matematiklyftet implementerat i lärarkåren behövs färdighetsträning för lärarna. Det kollegiala lärandet behöver vidareutvecklas för att bli en del i de ordinarie arbetsuppgifterna. Lärare behöver samtala och analysera undervisning tillsammans och det kräver tid. Regeringen har genom matematiklyftet goda intentioner och har givit bra förutsättningar för att starta upp en förändring men det krävs såväl tid som stort engagemang för att en förändring ska ske. Ytterligare beslut kommer antagligen att behöva tas för en lyckad implementering. Syfte och frågeställningarSyftet med min undersökning är att studera hur lärare uppfattar att de grundar sin matematikundervisning på forskning och beprövad erfarenhet efter att ha deltagit i matematiklyftet. För att tydliggöra mitt syfte kan detta konkretiseras i följande frågeställningar:På vilket sätt menar lärare som genomfört matematiklyftet att fortbildningen påverkat deras sätt att undervisa utifrån forskning och beprövad erfarenhet.Vilken är, menar lärarna, den största vinsten med att ha deltagit i matematiklyftet?Hur använder lärare sig av erfarenheter, efter ha att deltagit matematiklyftet, i sin fortsatta matematikundervisning?TeoriArbetet baseras på teorier enligt Piaget och Vygotskij om hur vi lär samt teorier om kollegialt lärande och hur detta påverkar lärares sätt att se på forskning och beprövad erfarenhet. För att analysera mitt empiriska material har jag använt mig av systemteori och utgått från Uri Bonfenbrenners ekologiska model.MetodMetoden för studien grundar sig i kvalitativa intervjuer där den semistrukturerade intervjun använts för att samla in empiriskt material. ResultatResultatet visar på att lärarna som gått matematiklyftet är positiva till fortbildningen och dess upplägg. De saknar dock kontinuiteten som krävs för att förhållningssättet i lyftet ska implementeras. Lärarna i studien upplever att det har varit lätt ta till sig de metoder som matematiklyftet erbjuder. Under tiden som lärarna gick lyftet var dessa metoder kopplade till teorier och uppgifter utarbetade efter ett syfte. Efter matematiklyftet har lärarna inte analyserat och utvärderat sitt sätt att undervisa och metoderna har därför använts som en del i undervisningen utan närmare eftertanke. Implikationer Som speciallärare kan jag arbeta för att ledningen på skolan ger en legitimitet åt lärarna att fortsätta arbeta enligt matematiklyftets anda, att det är ok att misslyckas och att visa på att lärarna genom att pröva och misslyckas utvecklar sin profession och, om det ges tid, på så sätt elevernas resultat