När rektor sätter lön - röster om den individuella lönesättningen i skolan

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi. Mina resultat bekräftar de erkänt stora svårigheterna att koppla enskilda lärares arbetsutförande till skolans måluppfyllelse och därmed problematiserar jag också kring de lönekriterier som används. Men jag finner också att acceptans för löneformen och legitimitet för rektor som lönesättare i hög grad beror på rektors förmåga att skapa goda samtal med läraren kring uppdraget.Delar av uppsatsen har tidigare publicerats i min och universitetslektor Haukur Viggósons artikel ”Detta är ett nollsummespel”. Rektor som lönesättare i antologin Nära gränsen, Arbetslivsinstitutets förlag 2004