Kulturell mångfald i den svenska skolan

AbstractDenna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola.Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog. De teoretiska utgångspunkter vi använde oss av är Thomas Hylland Eriksens och Ann Runfors tankar kring kulturarv och kulturell mångfald.Av våra respondenters resonemang utläser vi att individers, dvs. elevers och deras föräldrars kulturarv upplevs både ha fördelar (”pluskultur”) och nackdelar (”minuskultur”) i skolorna. Respondenterna menar att pluskultur är bl. a traditioner som högtider, vilka bör tas tillvara på. Däremot minuskultur är annorlunda och ”svårhanterlig”, som exempelvis att kulturen överordnas individen eller mannen överordnas kvinnan. Likartade situationer hamnar i pedagogernas fokus. Därmed anser pedagogerna det ingår i deras uppdrag att utjämna de kulturella skillnaderna mellan minoritets- och majoritetskulturen genom att forma och anpassa eleverna till majoritetskulturens normer