Språkstörning i ett flerspråksperspektiv

Syftet med vår undersökning var att vi ville ta reda på vilka metoder logopeder använder när de fastställer diagnosen språkstörning hos flerspråkiga barn och om där finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville även ta reda på hur man jobbar med dessa barn i språkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde även att göra en observation av en logoped i arbetet med barn på en språkavdelning på en förskola. Resultatet av vår undersökning visade att det finns för få tester som är anpassade till flerspråkiga barn. Logopederna använder sig hellre av informella test som t.ex. bilder, spel samt samtal med barnet och föräldrarna. Vi kunde också konstatera att det kan finnas en risk för feldiagnostisering och risken är större på skolor och bland logopeder som inte har erfarenhet av flerspråkiga barn. Resultatet visade också på att man arbetar likadant med en- och flerspråkiga barn. Skillnaden är att man måste arbeta på barnets båda språk för att nå bästa resultat. I detta arbete används både modersmålslärare och annan flerspråkig personal