Med öppna dörrar och gemensamma mål- Externa specialpedagogers och grundlärares reflektioner kring samverkan

de Fine Licht Lindblom, Åsa (2016). Med öppna dörrar och gemensamma mål – Externa specialpedagogers och grundlärares reflektioner kring samverkan (With the Doors open and Common Goals – External Special Educators and Teachers Reflections on Collaboration).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.BakgrundSpecialpedagoger och lärare och har till stor del olika uppdrag. Läraren ska bland annat undervisa, utveckla och bedöma elevernas kunskap– medan specialpedagogen till största delen utreder, anpassar eller åtgärdar, agerar samtalspartner och leder skolutveckling. Båda ska vid behov samverka med andra yrkesgrupper (SFS 2007:638; SFS 2010:1064). Ett resursteam består bland annat av specialpedagoger. Vid en problematisk elevsituation, som man bedömer inte kan lösas på den aktuella skolan, kan resursteamet kontaktas. Detta kan resultera i att en specialpedagog från teamet och lärare på skolan samverkar kring problemet. Professionerna är alltså endast verksamma på samma arbetsplats under det aktuella arbetet.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vad några specialpedagoger från resursteam och lärare på grundskolor har för förväntningar inför och erfarenheter av varandras insatser kring problematiska elevsituationer, samt vad de tycker är viktig att tänka på inför vidare samverkan med den andra yrkesgruppen.Preciserade frågeställningarVilka insatser förväntar några externa specialpedagoger och lärare på grundskolan av varandra inför arbetet kring problematiska elevsituationer?Vilka erfarenheter av den andres insatser gjorde yrkesgrupperna? Vad anser pedagogerna att det är viktigt att tänka på, både för den egna och andres del, inför vidare vid samverkan kring eleverna?Tidigare forskning och teoretisk förankringI översikten studeras olika forskningsresultat, teorier och teser kring gruppers agerande, kommunikation och samverkan. Social identitet och sociala representationer och innebär att gruppdeltagare skiljer den egna gruppen från andra och skapar föreställningar om situationer eller företeelser. Avståndstagande uppstår när den ena gruppens värderingar uppfattas som ett hot mot den andras. Revirbevakande beteenden och professionella stängningsmekanismer innebär bevakning eller avgränsning mellan det egna yrkesutövandet och andras påverkan, till exempel vid outtalade förväntningar. Individens behov av att bli sedd och bekräftad belyses. Det deliberativa samtalet bygger på öppen kommunikation och ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare beskrivs att samverkan mellan professioner måste läras, övas och utvecklas. Ledningen bör förespråka arbetet, parterna vilja samverka samt deltagarnas olika förväntningar på varandra klargöras.Metod och urvalUndersökningen sker utifrån en fenomenologisk metodansats. Skolledare och resursteamschefer i två kommuner informerades om studien. Dessa kontaktade i sin tur lärare och specialpedagoger. Tre grundlärare och fyra specialpedagoger anmälde sig frivilligt. Dessa delgav sina reflektioner vid semistrukturerade intervjuer.Resultat och specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna och lärarna redogör i studien för sina förväntningar, erfarenheter samt tankar kring vidare samverkan. Reflektionerna speglas mot den tidigare forskningen och teoriöversikten. Samtliga pedagoger har positiva förväntningar och till största delen positiva erfarenheter. Några avvikande upplevelser framkommer och diskuteras: lärare som inte tar ansvar för elevers anpassningar eller en specialpedagog som inte lyssnar på lärarens åsikter. Vid god samverkan anser de tillfrågade pedagogerna att kommunikationen är öppen och respektfull. Båda parter har elevernas behov i fokus. Lärarna vill utvecklas i sin profession, granska sitt agerande i klassrummet samt är villiga att prova olika metoder. Specialpedagogerna har inga förutfattade meningar utan strävar efter att se lärarnas arbete ur olika perspektiv. Lärarna blir sedda och bekräftade av specialpedagogerna som är lyhörda och ödmjuka. Pedagogerna önskar få tid till reflektion, planering och genomförande av arbetet. Specialpedagogerna är genomtänkta och noggranna i sina kommentarer, medan lärarna, med specialpedagogernas stöd, ges möjlighet att konstruera egna lösningsförslag. Pedagogerna visar respekt för varandras behov, handlingar och kunnande; man tar tillvara varandras kompetenser. Efter en sammanställning av pedagogernas reflektioner om förutsättningar för en konstruktiv samverkan problematiseras några av dem. Därefter diskuteras specialpedagogiskt agerande när lärare inte tar ansvar i arbetet kring anpassningar och stöd för eleverna. I diskussionen jämförs lärarens eventuella situation mot Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd (2014) samt hur specialpedagogen kan ge läraren stöttning och vägledning. Nyckelord: grupper, insatser, kommunikation, resursteam, samverka