Vägledares föreställningar om folkhögskolan

AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar