Gladare och livsdugligare små medborgare

Denna artikel tar sin utgångspunkt i den tidiga förskolan, så som denetablerades som folkbarnträdgård i början av 1900-talet. Idag har vi enmycket väl utbyggd förskola, som når i stort sett alla barn. Den harstark legitimitet och förankring i samhället och skattas högt av sinaavnämare (SKI-index). Både nationellt och internationellt utgörsvensk förskola ett kvalitetsbegrepp (OECD, 2005, 2006). Men ser vitillbaka, så var motståndet stort mot framväxten av en institution somsyftade till omsorg, uppfostran och undervisning för yngre barn utanförhemmet. Detta sågs inte som samhällets sak att engagera sig i. Detvar helt och hållet en uppgift för familjen och hemmet.1900-talet innebar en dramatisk omskrivning av dessa förhållanden.Barnet har på många sätt lösgjorts ur familjen, individualiserats, ochfått en förstärkt politisk ställning och status. Flera regelverk och förordningarskyddar i dag det enskilda barnet. I det samhälle, då förskolorutvecklades, var förhållandena för barnen mycket annorlunda ändagens. Industrialisering och urbanisering kom att förändra människorsvillkor med tydliga återverkningar på barns livsvillkor i det socialtsegregerade Sverige. Övergången från jordbrukssamhälle tillindustrisamhälle skapade en form av reproduktionskris, där omhändertagandetav de yngre barnen blev en central fråga. Utbyggnaden av desocial-pedagogiska institutionerna för barn och unga, som kunde mötade förändrade uppväxtvillkoren, var i Sverige både sen och långsam.En av dessa institutioner utgjordes av folkbarnträdgården, som kom attutgöra modell för den kommande förskolan. Vilka var då de viktigastemålsättningarna med denna tidiga förskola? Vilka ambitioner uttrycktesoch vilket gehör fanns för idéerna