En likvärdig förskola för alla barn : innebörder och indikatorer

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig och erbjuda alla barn en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Frågan om förskolans likvärdighet blir än mer betydelsefull då förskolan som institution och organisation har fått ökad betydelse för det svenska utbildningssystemet. Förskolans likvärdighet är därigenom en angelägenhet för hela det svenska utbildningssystemet och bör därför inte behandlas separat från diskussionen om den svenska skolans likvärdighet. Det handlar om utbildningens funktion i ett alltmer segregerat samhälle och dess möjlighet att verka för social jämlikhet i stort. En förskola som inte är likvärdig riskerar att reproducera och förstärka segregation och social ojämlikhet. Likvärdighetsbegreppet innebär emellertid inte att alla barn ska erbjudas en likadan förskoleverksamhet, snarare att förskolans likvärdighet bör baseras av en analys av hur barns olika villkor kan mötas av en förskoleverksamhet där alla barn kan utnyttja sin potential. I grundskolan bedöms likvärdighet främst utifrån elevers resultat, men eftersom den svenska förskolans läroplan inte har uppnåendemål för barnen utan betonar verksamhetens uppdrag och vad man ska sträva mot, behövs andra mått och indikatorer för vad likvärdighet i förskolan kan innebära.. Behovet av en nationell kartläggning av förskolans likvärdighet är stort eftersom vi inte har en samlad kunskap om förskolans likvärdighet. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att skapa ett kunskapsunderlag för att a) förstå innebörder av likvärdighet för förskolans verksamhet och b) definiera de områden som forskningen pekar på som viktiga för förskolans likvärdighet och c) definiera indikatorer för förskolans likvärdighet. Resultaten kan utgöra ett underlag för kommande mätningar och kartläggningar av den svenska förskolans likvärdighet samt till att nya forskningsprojekt utifrån ett likvärdighetsperspektiv startas. Sammantaget har 58 svenska, skandinaviska och internationella studier inkluderats från databaserna ERIC, ERC och NB-ECEC. Studierna har innehållskategoriserats till fyra huvudområden och indikatorer för likvärdighet inom huvudområdena har konstruerats och redovisas i matriser. Förskolans betydelse för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt verifieras i åtskilliga av de här refererade studierna. Särskilt framhålls i internationell forskning att en förskoleverksamhet av hög kvalitet är speciellt betydelsefull för barn från missgynnade förhållanden, för utsatta barn och för barn från minoritetsgrupper. I en analys av likvärdighetens innebörder är det fruktbart att skilja på processkvaliteter och strukturkvaliteter. I resultatredovisningen skiljs därför mellan områden som är relaterade till vad som kännetecknar kvalitet i interaktion mellan förskolepersonal och barn (processkvalitet) och områden som är relaterade till likvärdighetens villkor (strukturkvalitet). En slutsats som dras utifrån de refererade studierna är att de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktigast för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt. Kvaliteten i förskoleverksamheten avgörs därmed i det konkreta mötet med barnet. Likvärdighetens och kvalitetens brännpunkt blir då i grunden en fråga om hur förskolepersonal förstår, agerar, lyssnar på barnet, hur man förmår att se barnets potential och handla så att barnet känner sig engagerat, dugligt och aktivt i sitt lärande. En likvärdig förskola innebär att alla barn ska ha möjlighet att mötas av förskolepersonal som har kompetens, kunskap och förutsättningar att möta barnet/barnen så att de pedagogiska relationerna håller en hög kvalitet. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att de pedagogiska relationerna tar sin utgångspunkt i en inkluderande pedagogik för alla barn. De pedagogiska relationerna gynnas av ett medvetet föräldrasamarbete och är kopplat till hur väl förskolepersonal förmår att lyssna på föräldrars röster, ge dem inflytande och uppmuntra deras delaktighet och engagemang. De villkor som omgärdar de pedagogiska relationerna kan stödja en hög kvalitet i relationerna eller verka försvårande för utvecklingen av dessa. Redovisningen av villkoren har tematiserats i tre huvudområden för förskolans likvärdighet: 1. Förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens 2. Förskolepersonalens villkor 3. Förskolans tillgänglighet För varje huvudområde formulerades indikatorer som presenteras i matriser. Indikatorerna är en operationalisering av de villkor som de refererade studierna framhållit som viktiga för förskolans kvalitet. Syftet är att åskådliggöra ett underlag för kommande mätningar och kartläggningar av förskolans likvärdighet. Indikatorerna i matriserna visar att förskolans likvärdighet innebär att ta fasta på de skillnader som finns mellan kommuner och i kommunerna i relation till befolkningsstrukturer. Slutligen diskuteras att en förskola av hög kvalitet riktad till alla barn har större möjlighet att verka socialt utjämnande om förskolan sätts in i ett vidare socialt och samhälleligt sammanhang. Resultaten tyder på att ett monoinstitutionellt fokus inte är tillräckligt om man vill förstå och förklara förskolebarnets lärande och utveckling eller vilka insatser som är mest effektiva för att skapa mer jämlika uppväxtvillkor för barnen.The Education Act stipulates that preschool is equivalent when all children are offered a preschool of high quality. The concept of equivalence does not mean ‘the same preschool for all’; instead it should be based on an analysis of how children from different backgrounds can achieve their potential in preschool. The issue of pre-school equivalency becomes even more significant as preschool has become more important for the Swedish education system. Preschool equivalency is therefore a concern of the entire Swedish education system and should not be treated separately from the discussion of the Swedish school equivalency. The matter of equivalency is about how education function in an increasingly segregated society and its ability to promote social equality in general. A preschool that is not equivalent will reproduce and reinforce segregation and social inequality. In elementary school equivalency is measured primarily on student performance, but because the Swedish preschool curriculum has not attainment goals for the children, it requires other measures and indicators for what equivalence in preschool can mean. The need for a national survey of preschool equivalency is significant, as we do not have a comprehensive knowledge of preschool equivalency. The purpose of this research review is to create such a knowledge base in order to a) understand the meanings of equivalence of preschool and b) define the core areas of preschool equivalency and c) define indicators for preschool equivalency. The results can serve as a basis for future measurements and surveys of the Swedish preschool equivalency and to new research from an equivalence perspective. Overall, 58 Swedish, Scandinavian and international studies are included from the databases ERIC, ERC and NB-ECEC. The studies have been categorized by content into four main areas and indicators of equivalence have been designed and reported in the matrices. The importance of preschool for children's learning and development in the short and long term is verified in several of these studies referred to. Particularly and emphasized in international research is that preschool with high quality is especially important for children in deprived living areas, for vulnerable children and children from minority groups. In an analysis of the equivalence of quality, it is useful to distinguish between process qualities and structural qualities. The reported results are separated, therefore, between areas that are related to what characterizes the quality of interaction between preschool staff and children (process quality) and areas that are related to conditions for the interaction (structural quality). One conclusion to be drawn from the studies referred to is that the pedagogical relationship between preschool staff and children are most important to children's learning and development in the short and long term. The quality of early childhood education is determined in the interaction with the child. The focal point of equivalence quality's then becomes essentially a question of how pre-school staff understand, act, listen to the child and how one is able to see the child's potential and act so that the children feels committed, capable and active in their learning. An equivalent preschool then means that all children should have the opportunity to meet preschool staff with skills, knowledge and ability to secure that the pedagogical relationships are of high quality. Process quality is also linked to how well pre-school staff is able to listen to parents' voices and encourage their participation and commitment. From an equivalence perspective, it is important that the pedagogical relationships are based on an inclusive education for all children. The conditions surrounding the pedagogical relationships may support or hinder a high quality of the pedagogical relations. The presentation of the conditions have been structured in three main areas for preschool equivalency: 1. Preschool staff education and competence 2. Preschool staff working conditions – staff-child ratio, group sizes, salary, planning time and space 3. Access to preschool For each main area indicators are formulated and presented in matrices. Indicators are an operationalization of the conditions that are most important for the preschool quality. The purpose is to illustrate a basis for further measurements and mapping of preschool equivalence. The indicators in the matrices shows that preschool equivalence means to seize on the differences and the distribution of resources between municipalities and in a municipality in relation to population structures. Finally it is discussed that preschool have a greater opportunity to promote socially equalizing for all children if preschool is set out in the wider social and societal context. The results suggest that a mono-institutional focus is not sufficient if one wants to understand and explain the preschool´s importance for a child's learning and development, or what action is most effective in creating more equal living conditions for the children