TRYGGHETSBILDEN I MALMÖS DELOMRÅDEN - Fokus på Annelund och Södervärn

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter.Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt.Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden. Delområdenas belysning gav övervakningsmöjligheter på gångstråk, runt bostadshus, promenadstigar med mera, även i mörker. De personer som upplever sig mest trygga är de som har bott länge i bostadsområdet och i närliggande områden finns det platser där ungdomar kan spendera sin fritid, vilket haft positiv betydelse för trygghetsbilden i respektive område.This paper is a follow-up study of the 2012 Malmö Neighbourhood Survey (Malmö Områdesundersökning 2012), focusing more closely on the districts Annelund and Södervärn. The respondents of these districts reported in Malmö Neighbourhood Survey that they felt predominantly safe or partly safe in their neighbourhood, despite several conditions that correlate with high fear of crime. In this paper we have aimed to qualitatively study, with observation studies and interviews with key informants, underlying mechanisms that explains the respondents predominant neighbourhood safety.The paper contains a detailed description of the phenomenon "fear of crime" and a review of factors that through research have been proven to affect the level of fear of crime.The results in this study shows that the predominant safety in Annelund and Södervärn is due to the districts presence to meeting-points, where residents are given the opportunity to establish commonly defined informal rules of conduct and acceptable behaviour. The districts have by different reasons a vivid throughflow of people that naturally surveil the districts streets and places and we found good opportunities for the residents to naturally surveil their immediate housing environment owing to the residential buildings physical structure. We concluded that Annelund has more visible delineations between the residents private areas and the public areas, but the residents feeling of belonging to their neighbourhood were stronger in Södervärn and it's surrounding districts. The districts lighting gave good surveillance opportunities, daytime and night-time, on walking paths, around residential buildings and alike. The residents that experienced the least fear of crime (or highest levels of safety) had lived in the neighbourhood for a long time and in the nearest area we found community youth centers, which have positively affected Annelund and Södervärns neighbourhood safety