Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma? En diskursanalys av den svenska debatten om surrogatmödraskap

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten omsurrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterialjag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från desvenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverigeär polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med dennauppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar somkommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiskautgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori. Denna teori utgörs av begreppsåsom nodalpunkter och ekvivalenskedjor. I mitt material har jag kunnat urskiljatre centrala nodalpunkter. Dessa är kvinnans kropp, barn och mänsklig rättighet.Beroende på position har jag kunnat urskilja olika former av ekvivalenskedjorknutna till dessa tre nodalpunkter. I positionen mot surrogatmödraskap har jagkunnat urskilja ekvivalenskedjor vilka består av begrepp såsom exploaterande,biologism, handelsvara och moderskap. Medan jag i positionen som är för harkunnat urskilja begrepp såsom frivillighet, självbestämmande, efterlängtade ochsocialt föräldraskap. I mitt avslutande kapitel problematiserar jag dessa tvåpositioners föreställningar av surrogatmödraskap utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Här menar jag på att motsidan i allt för höggrad ser människan som endast en biologisk varelse och bortser ifrån attmänniskan även konstrueras i en kulturell kontext. Försidan kan i sin tur kritiserasför att utgå ifrån att alla människor oavsett kön och etnicitet har lika möjligheter.Avslutningsvis finner jag det intressant, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, attförsidan vill använda ordet värdmamma istället för surrogatmamma.The present study is a discourse analysis of the surrogate motherhood debate inSweden analyzing three articles with supplied comments from Internet of theSwedish magazines Bang and Ottar. The debate of surrogate motherhood inSweden is characterized by polarization, with strong pro- and con-positions. Theoverall objective is to analyze the arguments and conceptions that are constructedin these two opposing positions. The combined theory and method applied isErnesto Laclau & Chantal Mouffe's discourse theory. In this theory, concepts likenodal points and chains of equivalence are dominant. Three nodal points areidentified in the analysis: women´s body, children's and human right. Dependingon the position, I have found different kinds of chains of eqvivalence that areconstructed in relation to these nodal points. In the position against surrogatemotherhood I found chains of equivalence that was constructed in relation toconcepts like exploitation, commodification, biologism and motherhood. In theother position I discerned chains of equivalence which consisted of concepts likevoluntary, self-determination, longed-for and social parenting. The discourseanalysis applied is in turn, based on a social constructionist view and in the finalchapter I examine how these constructions, that I have discern in the empiricialmaterial, can be problematized. I argue that the con-position can be critizised fordescribing women as biological beeings and disregard that humans also arecultural beeings. The pro-positions in turn can be critizised for assuming that allpeople regardless of gender and ethnicity, have equal opportunities. From adiscourse analysis perspective, it is interesting to note that the pro-position forsurrogate motherhood suggests the word “host motherhood” instead of surrogatemotherhood