Fritidslärarnas tolkning av det demokratiska uppdraget

Detta examensarbete handlar om vilka olika innebörder fritidslärares lägger i deras demokratiska uppdrag och hur de sedan utför det. Vi ville också undersöka om det finns några bakomliggande orsaker till att de olika fritidslärarna tolkar uppdragen annorlunda och vilka likheter samt skillnader det kan finnas mellan de olika fritidslärarnas svar. Ämnet är valt eftersom vi själva upplever att det funnits väldigt lite elevinflytande på de fritidshemmen vi själva arbetat på. Pragmatismen är den lärandeteori som vi kommer förhålla oss till under studiens gång. Vi använder oss också av hermeneutiken som metod under arbetets gång för att tolka den insamlade empirin. Den insamlade empirin var våra intervjuer, böcker, andra uppsatser och tidigare forskning. I detta arbete har vi har förhållit oss till John Deweys och pragmatismens definition av vad demokrati är. Vi har använt oss av tidigare forskning inom elevinflytande, demokrati och försökt se ifall den tidigare forskningen stämmer överens med vårt resultat, vilket det till stor del gjorde. Fritidslärarna befinner sig på tre olika skolor i Malmö. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på deras metoder och arbetssätt. Fritidslärarna verkar tolka begreppet ”demokrati” och arbeta med deras demokratiska uppdrag genom elevinflytande där de försöker undvika att skapa en skendemokrati. Det visade sig vara väldigt svårt att förstå ifall faktorer som kön, etnicitet eller ålder kan påverka en persons tolkning av ett uppdrag när vi använt oss av så pass få fritidslärare. Vi kommer också fram till är att läroplanen är relativt välskriven då fritidslärarna tolkar demokratiuppdraget relativt lika varandra. Vissa delar i läroplanen skulle dock behövas förtydligas såsom uppfostringsuppdraget