Alla (som vill och kan)

Alla har inte samma tillgång till den akademiska världen. De som kommer från akademisk bakgrund har både lättare att söka sig till och större chans att klara av och trivas i högre studier. Som ett svar på detta arbetar högskolorna och universiteten med breddat deltagande. ​Breddat deltagande är ett komplext begrepp som rymmer drivkrafter som spänner över ekonomi, utbildningskvalitet och social rättvisa. Studievägledarens yrkesroll och uppdrag är nära kopplat till arbetet med breddat deltagande, ändå har studievägledares upplevelser av begreppet inte undersökts. Syftet med den här uppsatsen har varit att nå ökad förståelse för hur gruppen studievägledare på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet förstår begreppet breddat deltagande. Detta genom att titta på hur studievägledargruppen använder begreppet, hur de konstruerar breddat deltagande som viktigt och hur de konstruerar det som problematiskt. Undersökningen har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och som teoretiskt och metodologiskt ramverk används diskursanalys. Två intervjuer med en och samma fokusgrupp om sju studievägledare har genomförts för att samla in data. Datan har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Undersökningen visar att studievägledargruppen kopplar begreppet breddat deltagande tätt till den egna yrkesrollen och förstår det som mycket viktigt men svårdefinierat, som en central del i ett demokratiskt samhälle och som inkluderingsarbete. Begreppet förstås som studievägledares, andra yrkesgruppers, universitetets och samhällets arbete med olika insatser för att studenter ska känna till, kunna välja och vara kvar i eller avsluta studier – utifrån den egna viljan. Å ena sidan förstår gruppen breddat deltagande som positivt för både individer, universiteten, arbetsmarknaden och samhället i stort. Samtidigt framkommer en rad olika konflikter och svårigheter i studievägledargruppens förståelser av begreppet