En fenomenografisk analys av gymnasielärares syn på användandet av populärkultur i religionskunskapsundervisningen

I vår studie har vi valt att undersöka hur verksamma religionskunskapslärare på gymnasiet reflekterar kring användandet av populärkultur i sin religionsundervisning. Studien har sin grund i en fenomenografisk analys av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare från olika håll i landet och det är deras reflektioner som står i fokus. Syftet med uppsatsen är att utforska populärkulturella fenomen som verktyg i religionskunskapsundervisningen. Detta delvis för att synliggöra konsekvenserna av sådant populärkulturellt användande, men främst för att få en inblick i vilka didaktiska överväganden man som lärare måste göra i planeringen av sådana populärkulturella undervisningsformer. Detta görs via frågeställningen: “Hur reflekterar gymnasielärare didaktiskt kring användandet av populärkultur i religionsundervisningen?”. Utifrån vårt resultat och tidigare forskningen drog vi slutsatserna att då man använder sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen måste man vara aktsam för ovan nämnda för- och nackdelar i sin planering. Dels för att kunna förebygga möjliga problemområden men också för att se till att eleverna faktiskt får ut den kunskap av det valda materialet som man som lärare tänkt sig. Annars löper man risken att eleverna utifrån det valda populärkulturella fenomenet lägger fokus på det icke-religiösa eller får oönskade normerade föreställningar snarare än det sakliga som värdegrunden förespråkar