Flerspråkiga elevers utveckling i matematik genom kommunikativ undervisning

Många elever i dagens samhälle är flerspråkiga och kommer till skolan med olika bakgrunder, vilket gör att många olika förväntningar och normer ska samspela. Det gör att lärare behöver kunskaper om hur undervisningen kan formas utefter detta. Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga elever på en skola i Malmö upplever kommunikativ undervisning samt vilka förutsättningar de ges av att använda båda språken som resurser i utvecklingen. Studien utgår från kvalitativa metoder i form av intervjuer med elva elever och två lärare på en skola. Anledningen till denna begränsning är för att kunna göra en djupare analys av eleverna i en årskurs och koppla detta till lärarnas intentioner med språkutvecklande undervisning i matematik. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med språk som främsta redskap samt ur ett sociopolitiskt perspektiv där olika maktpositioner kan uppstå beroende på hur väl eleverna behärskar det svenska språket. Många elever på skolan uttrycker att de helst uttalar sig på svenska, men att de först tänker på sitt modersmål i huvudet och sedan översätter det till svenska innan de uttrycker sig. Det visar på modersmålets betydelse och att det kan leda till vissa begränsningar i språkbruket. Båda lärarna indikerar att elever med andra bakgrunder kommer till skolan med olika föreställningar av undervisning i matematik. Vidare uttrycker lärarna att elever med andra modersmål än svenska uttalar sig mer begränsat. Lärarna är positiva till att eleverna använder två språk samtidigt i undervisningen genom kodväxling och transspråkande. Detta är däremot inget de arbetar aktivt med. Eleverna upplever att de hör fler språk samtidigt i klassrummen men att det är begränsat till de språk som är mest dominerande, svenska och arabiska. De elever som är ensamma om sitt modersmål växlar inte mellan språken och kan inte använda sig av sitt modersmål i undervisningen i samma utsträckning. Slutsatsen i studien är att lärare behöver låta alla elever få växla mellan svenska och elevens modersmål för att utvecklas i matematik och därmed dela gemensamma attityder, normer och värderingar i klassrummet.Many pupils in today’s society are multilingual and come to school with different backgrounds, which means that a lot of different expectations and norms have to interact. This means that teachers need knowledges about how teaching can be formed accordingly. The aim of this study is to investigate how multilingual pupils at a school in Malmö experience communicative teaching in mathematics, and whether the pupils are given opportunities to use both languages in learning. The investigation method is qualitative, interviewing eleven pupils and two teachers at the school. The reason for this limitation is to enable deeper analysis of the pupils’ answers in one grade and to connect this to the teachers intentions for language developing teaching in mathematics. The study is based on a sociocultural perspektive with language as the main tool, and a sociopolitical perspective where power may arise depending on how well the pupils are able to express themselves in the Swedish language. Many of the pupils say that they prefer speaking Swedish over their mother tongues. However, the pupils tell that they are thinking in their mother tongue before translating it to Swedish, followed by uttering it. This displays the importance of the mother tongue and how it can lead to certain limitations in the language use. Both of the teachers indicate that pupils with other backgrounds come to school with different expectations about the education in mathematics. Furthermore, the teachers express that pupils with other mother tongues than Swedish experience themselves being more limited. The teachers are positive about pupils using two languages simultaneously in the teaching through code-switching and translanguaging. Despite this, none of these two teachears are working actively with it. The pupils express that they frequently hear many languages at the same time in the classroom, although, being limitied to the most dominant languages; Swedish and Arabic. Pupils with a non-shared mother tongue, do not switch between the mother tongue and Swedish. Hence, they cannot use their mother tongue in the classroom to the same extent. The conclusion is that teachers need to allow all pupils to switch between Swedish and their mother tongue to develop in mathematics and to share attitudes, norms and values in the classroom