Film som didaktiskt verktyg

Vårt syfte är att ta reda på hur lärare använder film som didaktiskt verktyg i klassrummet på grundskolan 7–9. Film är så pass populär och närvarande i elevernas liv utanför skolan att den konkurrerar med skolan om uppmärksamhet. Lärarna som vi intervjuade pratade om fördelar med att visa film i historieundervisningen. Lärarna menade att de använder film som komplement eller redskap till undervisningen. Nackdelar med film som lärarna nämnde var bland annat tidsbegränsning, bristen på urval av film samt de praktiska bekymren. För att besvara vår frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjufrågor. Denna metod omfattar även mejlintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för vår analys av empirin är The Big Six från Tom Morton och Peter Seixas. Vidare understöds The Big Six av Stephane Levesques teori om den historiska empatin.Resultatet av denna studie visar att samtliga lärare var eniga om att använda film på olika sätt är ett bra redskap som komplement till historieundervisning. Lärares svar överensstämmer om att det är arbetsområdet som styr hur ofta man visar film eller klipp. Lärarna är överens om att de visar både hela filmen och bitar av den beroende på tidsbegränsning, filmens svårighetsnivå samt område man undervisar om. De främsta förmågorna som lärarna anser eleverna utvecklar under filmvisning är källkritik och historiebruk. Dock finns det olika syften bakom varför och hur lärarna visar film i historieundervisning. Film kan tillföra djupare förståelse för historiska sammanhang, nya perspektiv och levandegör undervisningen