Lärares kunskap om den laborativa matematikundervisningens fördelar och nackdelar

Forskning visar att en laborativ undervisning med konkret material ökar elevers kunskapsutveckling, utifrån deras individuella nivå. Trots att forskningen har delgett denna kunskap är matematikundervisningen i de svenska lågstadieklasserna främst läroboksstyrd (Skolinspektionen, 2009). Syftet med vår studie är att ta reda på vilka för- respektive nackdelar lågstadielärare, som undervisar i matematik, har kunskap om och vilka faktorer som styr deras val av att tillämpa/inte tillämpa ett laborativt arbetssätt.Vi har valt att utgå från pragmatism i vår analys av resultatet, då vi anser att den lärandeteorin ligger närmast vårt ämne. I studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade fyra lågstadielärare.Resultatet visar att de har kunskap om flera av de för- och nackdelar, som även tidigare forskning visar, till exempel lust, motivation, individanpassningsbar och tidskrävande. I resultatet från vår studie framkom även en nackdel som tidigare forskning inte nämner, att elever blir fast i det konkreta materialet. Faktorerna som påverkar lärarna i undersökningen när de väljer att använda, eller inte använda, sig av laborativ matematikundervisning är att den går att variera och individanpassa, samt elevgruppens påverkan på klassrumsklimatet