Pedagogers inställningar och attityder till användandet av digitala verktyg i förskolan

Baserat på våra erfarenheter ute i förskolans verksamhet finns de ett flertal olika åsikter om användandet av digitala verktyg hos pedagoger, likväl positiva som negativa. Syftet med denna studie har varit att belysa de åsikter och undersöka vad som ligger till grund för antagandet av dem. För att samla in den informationen har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från en Foucaultinspirerad diskursanalys, beskriven av Bergström och Boréus (2012), i syfte att redovisa de olika diskurser som i relation till varandra utgör en diskurs inom vårt diskursfält, användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet av vårt insamlade material visade att där fanns en motståndsdiskurs som grundade sig på bristande kunskaper om hur de digitala verktygen kan användas. Till följd av diskursen kunskap fann vi även bristande intresse, brist på tid, utbildning, ålder och generation. Med andra ord fann vi fem motståndsdiskurser som låg till grund för vårt undersökningsområde