Social blandning - en jämförande studie av tre stadsområden i Malmö

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar vad vi identifierat som ett modernt ideal inom nutidastadsplanering, nämligen social blandning. Trots att en stor skara kritiker ifrågasätter idealetkring social blandning är det idag både en utbredd metod och ett mål inom svenskstadsplanering. Med den här uppsatsen vill vi belysa både för- och nackdelar med socialblandning och undersöka hur Malmö stad arbetar med social blandning och om planeringenskiljer sig åt på olika platser i Malmö. För att konkretisera undersökningen har plandokumentför tre olika stadsområden i Malmö analyserats. De valda områdena är Rosengård, Hyllie ochLimhamn-Bunkeflo som är av varierande socioekonomisk karaktär och fysisk utformning. Vihar identifierat bostadsblandning, d.v.s. en variation i bostadsutbudet i form av exempelvisupplåtelseform, prisklass och bostadsstorlek, som ett utmärkande verktyg och mål i Malmöstads strävan att uppnå en mer jämlik stad. Vår studie pekar på ett behov av en merkonsekvent motivering kring användandet av social blandning samt efterfrågar ett störrefokus på utjämning.AbstractThis essay aims to highlight both positive and negative aspects of social mix, which we haveidentified as a contemporary urban planning ideal. Despite many critics questioning the ideal,social mix stands out as both a method and a goal in itself within Swedish city planning. Thisessay examines how City of Malmö apply social mix in three different neighborhoods ofvarying socio-economic and physical standard by analysing strategic planning documents byCity of Malmö for Rosengård, Hyllie, and Limhamn-Bunkeflo. We have identified housingmix, a strategy used to create more varied options on the local housing market in terms oftenure, housing size and price, as the most prominent method of achieving a more equal city.The results of our study point to a need for more consistent justification of social mix andrequest a greater focus on equalization