Framtidens inomhusmiljö - En kvantitativ studie i inomhusmiljö och behovet av ventilationskontroll i äldre småhus

Vi människor spenderar en stor del av våra liv inomhus, varför kvalitén på luften är av stor betydelse. En tydlig definition på begreppet god inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal faktorer som påverkar den upplevda komforten och har inverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.Studien undersöker huruvida inomhusmiljörelaterade problem kan urskönjas i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation, och om det finns behov av att införa lagstadgade ventilationskontroller, likt systemet med OVK. Mätningar har genomförts i sex enfamiljshus i bostadsområdet Johanneslust i Malmö. Luftflöde, lufttemperatur, operativ temperatur samt relativ fuktighet har bestämts med adekvat mätutrustning, och denna data har kompletterats med en frågeenkät där de boende i området fått redogöra för upplevd inomhusmiljö. Med avstamp i det teoretiska materialet samt rådande lagar och regelverk har mätresultaten och enkätsvaren kunnat analyseras och sammanställas. Det visade sig att endast ett av de sex mätobjekten uppnådde ett tillräckligt högt luftflöde per kvadratmeter boyta, enligt Boverkets definition på 0,35 l/s,m^2, men att den relativa fuktigheten i samtliga hus var inom ett acceptabelt intervall, likaså inomhustemperaturen. Resultatet från enkäterna visade att 98 % av de boende i området var mycket eller ganska nöjda med sin bostad överlag, men drag, för låg eller varierande rumstemperatur samt instängd lukt besvärade mellan 40 – 60 % av de svarande. Av de framkomna resultaten drogs slutsatsen att otillräcklig luftomsättning i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation är tämligen vanligt förekommande. Tidigare studier, ELIB (1990) och Bostad barn och hälsa (2000), som visat att 4 av 5 hushåll har en luftomsättning som inte uppgår till kravet, kan tillsammans med mätresultaten vara en god indikator på att ett standardiserat system för ventilationskontroll i småhus bör införas.The study examines whether indoor environmental problems can be discerned in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation. Measurements have been conducted in six single-family houses in the residential area of Johanneslust and Håkanstorp, Malmö. The air flow and operational temperature as well as relative humidity has been determined, and the data has been paired with a questionnaire in which the residents of the area have had the opportunity to describe their perceived indoor environment. Using the theoretical material and actual laws and regulations as a springboard, an analysis of the measurements and the obtained answers from the questionnaire could be made. It showed that only one out of the six houses in the study had an adequate air flow per square meter, defined by the Swedish Board of Housing as 0,35 l/s,m^2, but that the relative humidity and indoor temperature were both in what would be considered an acceptable span. 98 percent of the residents in the area were very or quite satisfied with their living space overall, but too low or varying room temperature and odor troubled 40 – 60 percent of the respondents. The conclusion drawn from the results is that an insufficient air flow is common in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation systems. Previous studies, ELIB (1990) and Bostad barn och hälsa (2000), has shown that 4 out of 5 households have an air circulation that does not meet the requirement set, and in light of the results of this study legislated controls of the indoor environment and ventilation systems in single-family houses should be implemented, and possibly bring with it improved indoor environment