Skillnader i motivation & fysisk aktivitet hos ungdomar i Stockholm : En kvantitativ studie jämförande grupper utifrån socioekonomisk status

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om det i Stockholm fanns skillnader i fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status. Det var även av intresse att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet. Detta besvarades genom att utgå från följande frågeställningar: (1) Finns det skillnader i fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (2) Skiljer sig motivationen till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (3) Finns det samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet? Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med ungdomar i nionde klass. För att jämföra ungdomar med olika socioekonomisk status valdes två stadsdelsområden ut, de med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Ett selektivt urval resulterade i att en skola från respektive område tackade ja till att delta. Sammanlagt var det 91 elever som genomförde enkäten (Östermalm n=57 och Rinkeby-Kista n=34). Enkäten innefattade ett urval av befintliga frågor kring fysisk aktivitet samt en självskattningsskala om motivation till fysisk aktivitet. Från den insamlade datan togs deskriptiv statistik samt skillnads- och korrelationsanalyser fram. Resultat: Resultatet visade att ungdomarna från området med högre medelinkomst rapporterade att de ägnade signifikant mer tid åt träning än ungdomarna från området med lägre medelinkomst. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande träningsfrekvens eller vardagsmotion. Motivation till fysisk aktivitet skiljde sig signifikant mellan grupperna, deltagarna från Östermalm upplevde mer självbestämd motivation än deltagarna från RinkebyKista. Det fanns även starka samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet bland ungdomarna gällande den tid de ägnar åt träning och träningsfrekvens, för vardagsmotion var sambanden svaga. Slutsats: Skillnader i fysisk aktivitet och motivation fanns mellan ungdomarna i de två områden med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Möjligen var motivationen en bidragande orsak till skillnaden i fysisk aktivitet då resultaten även visade på samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet