An equivalent Physical education teacher education (PETE)? : a qualitative study of existing movement cultures and decision-making processes

Aim The aim of this study has been to examine differences and similarities between five universities with physical education teacher programs. The focus has been on the syllabi regarding the subject didactics and the different movement cultures that are represented within the frame of these courses. • What content is represented within the subject didactics courses? • Which underlying frame factors affect the content within the physical education teachers’ education? • What type of decision structures determines the content within the “subject didactics courses”? Method A content analysis was performed on a total of 22 subject didactics syllabi for the physical education teacher program among five universities in Sweden. Furthermore, an interview study was conducted with a total of five handpicked program directors/education officers from five different universities. This study has used Bourdieu’s theory of habitus, field and capital, as well as Göran Linde’s curriculum theory of arenas as its theoretical framework. Results This study shows that all universities fundamentally have the same movement cultures represented in their education. There are only a few practices that are university specific and these are there, mainly by geographical reasons. The results further show that frame factors such as institutional traditions, course budgets, teaching competence and facilities affect the content within the program. Provided, if they are in alliance with the existing guidelines in the Swedish Code of Statues as well as their own institutions’. Finally, the results also indicate that it is the subject teacher educators that seem to have the best opportunities to affect the final content in the physical education teacher program. Conclusion This study has shown that all the universities convey a relative equivalent education when it comes to the movement cultures that are represented. This could, for instance, be understood as a result of strong traditions within the sport movement in Sweden and the teaching teacher meetings, which acts as a framework for the individual university. This study further displays that there seem to be a viscous development process among the universities with longer traditions of physical exercise than the newly setup ones, when it comes to a more contemporary content.Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att undersöka skillnader och likheter mellan fem lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning i idrott och hälsa. I fokus är de ämnesdidaktiska kursplanerna i idrott och hälsa och de rörelsekulturer som finns representerade inom ramen för dessa kurser. • Vilket innehåll finns representerat i de ämnesdidaktiska kurserna? • Vilka bakomliggande ramfaktorer påverkar idrottslärarutbildningens innehåll? • Vilken typ av beslutsprocesser avgör det ämnesdidaktiska innehållet? Metod Studien har genomförts med hjälp av två kvalitativa metoder: en innehållsanalys av 22 ämnesdidaktiska kursplaner samt en intervjustudie med totalt fem handplockade programansvariga/utbildningsledare på fem olika högskolor. Studiens teoretiska ramverk har varit Bourdieus teori kring habitus, fält och kapital samt Göran Lindes läroplansteori om arenor. Resultat Studiens resultat visar att samtliga lärosäten i grunden har samma rörelsekulturer representerade på sina utbildningar. Det är endast några få rörelsekulturer som är lärosätesspecifika och de finns där av bland annat geografiska anledningar. Resultatet visar också att det är ramfaktorer som lärosätestraditioner, kursbudget, lärarutbildarkompetens och lokaler som möjliggör vilken sorts innehåll som ges i utbildningen. Detta förutsatt att man håller sig till befintliga riktlinjer i högskoleförordning och till de som finns inom det egna lärosätet. Slutligen tyder resultatet på att det är ämneslärarutbildarna som verkar ha mest möjlighet att påverka det slutgiltiga innehållet i idrottslärarutbildningen. Slutsats Studien visar att samtliga lärosäten bedriver en relativt likvärdig utbildning när det kommer till de rörelsekulturer som är representerade. Detta kan bland annat ses som ett resultat av starka traditioner inom idrottsrörelsen som fält i Sverige, ämneslärarutbildarnas habitus och eget utbildningskapital samt lärarutbildarträffar, vilka fungerar som ett ramverk för enskilda lärosäten. Studien påvisar också att det finns en mer trögflytande utvecklingsprocess på lärosäten med längre traditioner av idrottsutbildning, än nyligen initierade, när det kommer till att ha ett mer samtida innehåll