Fysisk aktivitet = psykisk stabilitet? : En undersökning om relationen mellan mängden fysisk aktivitet och självupplevd hälsa

Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions: How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH? Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff? Method We chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers. Full anonymity was warranted for all respondents. Throughout the evaluation process we have applied the Aaron Antonovskys KASAM-theory. Results The following significant results were found: – There was a high score for self-perceived health among those with a high level of physical activity. – A higher physical activity score related to a higher self-perceived physical health. – Staff responsible for health education had a higher score for physical activity. – A high self-perceived mental health correlated to a low self-perceived physical health. Conclusions Our results correspond well to other published studies i.e. a higher level of physical activity gave a better self-perceived total health score as well as physical health score. Physical activity seems to be one major reason behind the experience of good health. We also found that a high self-perceived mental health corresponded to a surprisingly low self-perceived physical health score. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet hos personalen på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Våra frågeställningar för ändamålet löd: – Hur påverkar mängden fysisk aktivitet den självupplevda hälsan hos personalen på GIH? – Finns det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet vad gäller kön? – Är det skillnader i den självupplevda hälsan och mängden fysisk aktivitet mellan de olika ålderskategorierna? – Finns det skillnader mellan personal som undervisar inom hälsoområdet gentemot övrig personal när det gäller fysisk aktivitet och självupplevd hälsa? Metod Den metod vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar är enkät. Vår enkät bestod i en kombination av två sedan tidigare beprövade och validerade enkäter, samt våra egna kompletterande bakgrundsfrågor. Vi delade ut enkäten till 96 respondenter och fick tillbaka 76 av dessa och enkäterna har hanterats anonymt. För att förstå och förklara resultatet har Aaron Antonovskys KASAM-teori tillämpats. Resultat De signifikanta resultat som vi kom fram till är: – Respondenterna som rör på sig mycket har en bättre total självupplevd hälsa. – Högre fysisk aktivitetspoäng innebär en högre självupplevd fysisk hälsa. – Respondenterna som undervisar inom hälsoområdet är mer fysiskt aktiva än övrig personal. – Ju bättre självupplevd mental hälsa desto lägre självupplevd fysisk hälsa och vice versa. Slutsats Precis som tidigare forskning har antytt så har även vi kommit fram till att ju mer man rör sig desto bättre blir ens totala självupplevda hälsa och även den fysiskt upplevda hälsan. Med andra ord så kan vi säga att fysik aktivitet är ett av hälsans ursprung. I vår undersökning visade det sig även att en hög självupplevd mental hälsa korrelerar med en låg självupplevd fysisk hälsa vilket var ett oväntat fynd