Att tala är visst guld : Stammande individers attityd till stamning

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet. - Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer? - Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning? Metod Studien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs. Resultatanalys genomfördes i Excel och SPSS, därifrån togs även figurer fram. Resultat Sociala situationer där stamningen uppfattas som särskilt hinder kunde identifieras. Den upplevda graden av stamning skiljer sig inte mellan könen eller beroende av vid vilken ålder man började stamma. Inga resultat tydde på att de som stammar svårare, i högre grad söker hjälp för sina problem. Slutsats Stamning leder i många fall till undvikande beteenden. Vid stamning uppkommer negativa känslor. Det leder till en nedåtgående spiral. Stamning kan inkräkta på hälsa och välbefinnande. Många upplever det som positivt att träffa andra som stammar. Stamningen tycks bli bättre med åren. Vad detta beror på skiljer sig mellan individerna: acceptans, negligering och talträning. Då definitionen av stamnig skiljer sig är det mycket svårt att på ett enkelt sätt beskriva vad stamning är.Abstract Aim The overall aim of the study was to discover the attitudes towards stuttering among people who stutters. - How does stuttering influence the individual behavior in social situations? - What differences are present in perceived health among people who stutters light and severely? Method The study is a quantitative study based on surveys. The target group for the survey, both men and women, consisted of stuttering individuals from all over Sweden. The age ranged was spread over <20 and >60 years, where the age 21-30 were accounted for the largest participation. The surveys were answered online and data was automatically stored in Google Docs. Result analysis and figure presentation was performed in Excel and SPSS. Results Social situations where stuttering is perceived as especially disturbing was identified. Perceived stuttering severity was not different between genders, age at onset of stuttering. Nor did severity coincide with care seeking behavior. Conclusion In most cases, stuttering results in avoidance behavior. Stuttering emerge negative emotions. It leads to a downward spiral. Stuttering can intrude to health and wellness. Many people who stutter experience meeting with other people who stutters as positive. The stuttering seems to get better with age. Reasons for the improvement differ among individuals: acceptance, neglect and speech therapy. Because of the differences among definition of stuttering it’s hard to describe it in an easy way