Inställning eller kunskap? : En kvalitativ studie kring högstadielevers uppfattningar kring betyg och bedömning i idrott och hälsa.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elever i årskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: - Hur uppfattar elever att betygsättning i ämnet idrott och hälsa går till? - Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsätts på? - Vad menar elever att det är viktigt att bedöma i ämnet idrott och hälsa? Metod: Vi valde att för denna studie använda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ändamålet är för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gällande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att ställa följdfrågor för att verkligen komma in på djupet av problemområdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstånd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i årskurs 9 på en skola i en förort i norra Stockholm. Eleverna intervjuades en och en. Att vi valde just årskurs 9 är för att det ställer hela problemet kring betyg och bedömning på sin spets då man får sitt slutbetyg som man ska söka in till en gymnasial utbildning på. Utifrån deras svar så satte vi oss ned för att analysera och diskutera för att sedan besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att de tillfrågade eleverna ansåg sig ha en tydlig bild kring hur de blir bedömda. Detta visade sig enligt eleverna vara en blandning mellan formativ och summativ bedömning. På frågan vad för kunskaper de betygsätts på rådde det mer tvekan bland eleverna. Informationen kring kunskapskraven visade sig vara bristfällig och eleverna har svårt att omsätta kunskapskraven från teori till praktik. Frågar man eleverna vad det är viktigt att vara bra på för att få ett högt betyg så svarar samtliga att en hög aktivitet och ett stort engagemang är viktigare snarare än tekniska och idrottsliga färdigheter. Slutsats: Slutsatsen blir att elevernas uppfattningar om vad som ligger till grund för betygen inte överensstämmer med vad som står i läroplanen. Detta får konsekvensen att ämnet kan upplevas som oseriöst samt att eleverna själva drabbas då deras egen bild av hur de ligger till betygsmässigt är på en helt annan nivå än lärarens