Förekomsten av skador och smärttillstånd hos poledansare : En kvantitativ enkätstudie

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga skador och smärttillstånd hos poledansare samt att undersöka skillnaden mellan styrketränande och icke styrketränande poledansare, vana och ovana poledansare samt hög och låg träningsfrekvens hos poledansare med avseende på skadeförekomst. Hur ser förekomsten av skador och smärttillstånd hos poledansare ut? Finns det någon skillnad mellan styrketränande och icke styrketränande poledansare med avseende på deras skadeförekomst? Finns det någon skillnad mellan hög träningsfrekvens (fler än två träningspass i veckan) och låg träningsfrekvens (två eller färre träningspass i veckan) i poledanceträningen med avseende på skadeförekomst? Finns det någon skillnad mellan vana (dansat poledance i mer än 2 år) och ovana (dansat poledance i 2 år eller mindre) poledansare med avseende på skadeförekomst? Metod: Denna studie var en kvantitativ webbenkätstudie som gjordes på 297 poledansare. Enkäten innehöll 13 frågor och utarbetades efter trattekniken där bakgrundsfrågorna kom först och de mer specifika frågorna kom därefter. Deltagarna kontaktades via poledanceskolornas facebooksidor eller via mejl. Resultat: De mest förekommande skadeområdena var axel, handled, övre rygg och ländrygg. Överbelastningsskador var vanligare än traumatiska skador. Vanligast var skador som hade varat i tre månader eller längre. En statistiskt signifikant skillnad påvisades mellan vana och ovana poledansare med avseende på skadeförekomsten vid tidpunkten för studien. En statistiskt signifikant skillnad kunde ej påvisas mellan styrketränande poledansare och icke-styrketränande poledansare eller mellan hög och låg träningsfrekvens med avseende på skadeförekomsten vid tidpunkten för studien. Slutsats: Poledance är skadedrabbad idrott, i synnerhet skador i de övre extremiteterna. Det är vanligare att ha haft en eller flera skador än att vara helt skadefri inom poledance. De mest ovana poledansarna löper störst risk för skada, jämfört med övriga grupper.