Att vara eller inte vara med på idrottsundervisningen, det är frågan! : En jämförande studie av elever som läser ämnet idrott och hälsa i ordinarie undervisning mot de som läser ämnet i mindre grupp.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: • Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa? • Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda? Metod De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag. Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm. Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna. Resultat Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna. Slutsats Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen