Vägdamm och grova partiklars effekter på människans hälsa

Kunskaperna om hälsoeffekterna av omgivningsluftens grovfraktion innefattad i PM10 är ännu bristfälliga. Epidemiologiska studier har visat på ökad mortalitet och morbiditet i hjärt och lungsjukdom redan vid måttligt förhöjda halter, vanligen mätt som PM10. PM10 har hittills varit det partikelmått som använts för att reglera partikelhalten i de flesta länder, så även i Sverige och inom EU. Valet av indikator har dock ifrågasatts både utifrån fysiologiska (deposition etc), toxikologiska och preventiva aspekter. En viktig del i kritiken består av att PM10-halten starkt kan påverkas av grova partiklar såsom uppvirvlat vägdamm, vars relevans ur hälsosynpunkt är osäker. Dammet består till stor del av sand och partiklar bildade vid slitage av vägbanan. Om de grova partiklar som virvlas upp av vind och trafikrörelser har liknande negativa hälsoeffekter som partikelmassan för övrigt, finns inget skäl att negligera denna fraktion eller sammanhängande åtgärder. Har däremot dessa partiklar ingen eller obetydlig effekt, är det i en prioriteringssituation ett mindre angeläget problem. Syftet med detta projekt är att med epidemiologiska tidsseriestudier jämföra hälsoeffekterna av grova partiklar i form av uppvirvlat vägdamm med de "genomsnittliga" effekterna av PM10 respektive med effekterna av partiklar av annat slag än vägdamm