Historiska parker och trädgårdar - ett arv att vårda och sköta

Intresset för trädgården och trädgårdskulturen i det historiska perspektivet ökar. I Florens tog ICOMOS 1981 en särskild rekommendation om bevarandet av kulturhistoriskt intressanta parker och trädgårdsanläggningar, det s. k. Florensdokumentet. Här hemma i Sverige har vi sedan 1989 möjlighet att via Kulturminneslagen byggnadsminnesförklara trädgårdar och parker och därigenom ge dem lagskydd med krav på skötsel och vård enligt utfärdade skyddsföreskrifter. För att få en bred belysning av kunskapsläge och behov av forskning samt för att kunna utveckla en policy för bevarande och vård av denna nya skyddskategori, arrangerade Riksantikvarieämbetet tillsammans med Institutionen för landskapsplanering vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp hösten 1994 ett forskarseminarium med inbjudna gästföreläsare från Danmark, Tyskland, Holland och England. Ambitionen var att få en bild av parkvården i några länder med lång tradition på området samt att i en diskussion mellan forskare, förvaltare och kulturmiljövårdsansvariga ge underlag för ett målinriktat arbete i Sverige