Ömsesidiga beroenden mellan olika hållbarhetsperspektiv : Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hållbarhetsmål förbättra förutsättningarna att nå Agenda 2030 i sin helhet

Syftet med detta arbete är att utforska hur kunskapen om beroenden mellan några utvalda mål inom FNs 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals – SDGs) skulle kunna användas för svensk policyutveckling, med avsikt att förbättra möjligheten att nå de uppsatta målen. De utvalda målen är SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet å ena sidan, i förhållande till de mål som i första hand motsvaras av de svenska miljökvalitetsmålen; SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Arbetet bygger på resultaten från en tidigare fas, där ömsesidiga beroenden mellan 6 utvalda mål av de 17 hållbarhetsmålen identifierades. Analysen gjordes på delmålsnivå, där de delmål som bedömdes vara relevanta i svensk kontext för de aktuella hållbarhetsmålen valdes ut. Resultat från den tidigare analysen visar på i huvudsak positiva, förstärkande kopplingar mellan målen (synergier). I ett relativt stort antal fall bedömdes kopplingarna vara obefintliga, eller så svaga att de inte beaktades. På ett fåtal ställen återfanns negativa kopplingar, det vill säga ”trade-offs”. Dessa bedömdes mestadels vara möjliga att undvika genom ett hållbarhetsinriktat policy-ramverk. Effekter, som på kort sikt skulle kunna vara negativa, bedömdes kunna undvikas genom kompensatoriska åtgärder. Huvuddelen av arbetet i denna fas utgörs av intervjuer med personer aktiva inom policyutveckling. De intervjuade personerna valdes ut baserat på deras kunskap och insikt om styrdokument och processer för att förbättra samhällets styrning inom kopplingar mellan de identifierade hållbarhetsmålen. Intervjuerna kompletterades med en internationell utblick genom exempel från Asien, Colombia och Finland. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudien i steg 2 pekar på att det ännu gjorts mycket lite på policynivå, både internationellt och i Sverige, för att hantera sambanden och kopplingarna mellan de olika hållbarhetsmålen i Agenda 2030. För svensk del pekas budgetpropositionen ut som det viktigaste styrdokumentet för förbättring, eftersom det är på hög nationell nivå som hållbarhetsfrågor bör hanteras och styras, och det är där medel kan tillsättas. Det har även föreslagits en tydligare styrning mot mer samverkan mellan olika aktörer, samt mer tvärvetenskaplig forskning kring samverkansvinsterna och hur de lättare ska kunna uppnås. De insatser som gjorts hittills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik anses inte som tillräckligt genomgripande. Agenda 2030-delegationens arbete anses inte ha haft tillräcklig med resurser och inflytande. Regionala och kommunala nivåer har identifierats som viktiga för att operationalisera både Mål 5 och Mål 10. Länsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är viktiga aktörer på det området, och kan utgöra en viktig länk mellan nationell och regional/lokal nivå. Avslutningsvis gör vi reflektionen att det är intressant att vår studie efterfrågats, och att vi fann material att studera. Vi ser det som ett gott tecken på att Agenda 2030-arbetet har startat och engagerar. De 17 hållbarhetsmålen beskrivs i Agenda 2030 som universella, transformativa och odelbara. Det sistnämnda innebär att de, för att kunna uppnås, måste hanteras tillsammans. Vi hoppas att vårt arbete kan vara ett steg på vägen för att nå dit.