VALKMAN Värde- och kunskapsbaserad förvaltning av skogslandskapet

Projektet VALKMAN har utvecklat en värde- och kunskapsbaserad modell för förvaltning av det framtida landskapet. Modellen innefattar metoder för att: Skatta tillgången på så kallade ekosystemvärden. Utarbeta kontrasterande scenarier för skogslandskapets utveckling. Involvera intressenter i planeringsprocessen för den framtida skogsförvaltningen. Resultatet kan användas av exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen i rådgivningsprocesser relaterade till grön infrastruktur som berör många olika intressen och många olika intressenter, samt i samverkansprocesser mellan skogsbruk och andra areella näringar (till exempel rennäring) och andra användare av den aktuella skogen. Det svenska skogslandskapet nyttjas av en rad olika markanvändare, och trycket på vad skogen ska leverera ekonomiskt, ekologiskt och socialt ökar. Utöver skogsbruk påverkar även exempelvis gruvdrift, vindkraftverk och rennäring landskapet och dess ekosystemtjänster. Eftersom många av dessa tjänster står i konflikt med varandra behöver effekten av olika markanvändningar tydliggöras. Forskningsprojektet har undersökt olika skötselscenarier för skogen och scenariernas framtida betydelse för virkesproduktion, biologisk mångfald och för ett antal indikatorer för olika ekosystemtjänster. För att utforma en god förvaltningsstrategi räcker det inte med endast information kring möjliga konsekvenser av markanvändningen. Om framtida konflikter ska minskas krävs även att olika intressenters preferenser och värderingar tas i beaktning. En uthållig förvaltning av landskapet kräver samverkansprocesser som baseras både på faktisk kunskap om landskapet och på olika intressenters behov. Forskningsprojektet har därför även undersökt hur sådana behov kan vägas in i utformningen. Syftet med projektet har varit att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarioanalyser i en samverkansprocess. Med detta som bas har en förvaltningsmodell för långsiktig planering för olika ekosystemvärden tagits fram. I ett första steg involverades en rad intressenter för att identifiera vilka mål de med brukandet av det aktuella skogslandskapet. Samband och motsättningar mellan olika mål identifierades och användes för att strukturera planeringsproblemet. Modellen testades i två studieområden, ett i Västerbotten (kallat "Käringberget") och ett i Norrköpingstrakten (kallat "Kolmården"). I Käringberget låg fokus på virkesproduktion och tillgången på bär, vilt och renlav. I Kolmården var fokus på - förutom virkesproduktion - rekreation och friluftsliv. Bland de deltagande intressenterna fanns bland annat representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, samebyar, jaktlag samt Naturskyddsföreningen. I steg två togs olika skötselscenarier fram. Med hjälp av programmet Heureka gjordes en utvärdering av scenariernas effekter på de olika ekosystemvärdena. Här användes också nya metoder för att skatta tillgången på till exempel marklavar och blåbär kallat "Non Tree Vegetation (NTV) Models". Resultaten användes sedan i steg tre för att låta intressenterna utvärdera de olika skötselscenarierna. Slutresultatet är en rangordning som beskriver hur väl olika alternativa scenarier uppfyller de mål man ställt upp utifrån hur viktiga intressenterna bedömt att dessa är. I detta steg utvecklades och testades arbetssätt för att involvera intressenter i planerings- och beslutsprocessen. Metoderna bidrar till att göra beslut strukturerade och transparenta och ger utrymme för att involvera olika intressenter och subjektiva preferenser i planeringsprocesser. När ett visst skogsskötselscenario beskriver utvecklingen över tid för en mängd olika ekosystemvärden är det ytterst ovanligt att alla värden uppvisar en positiv utveckling, att erhålla "mer av allt", hur eftersträvansvärt det än är. I praktiken får man istället vara beredd på eftergifter – vilka och hur stora är en central fråga som endast kan besvaras efter noggranna över- och avvägningar i samverkan med intressenterna. Med hjälp av kartor, tabeller och diagram kan deltagarna i samverkansprocessen utvärdera skötselscenarierna utifrån den presenterade informationen. Intressenterna erhåller då information om vad skötselstrategierna i scenarierna innebär för flera olika mål. Därmed tar intressenterna informerade beslut när scenarierna utvärderas. Metoden tydliggör vilka eftergifter som behöver göras för att en önskad skötselstrategi ska kunna implementeras. Den här tillämpade flermålsanalysen, så kallad "Multi-Criteria Decision Analysis" (MCDA), är en användbar metod för att finna en samverkansprocess som tar hänsyn till både kvantitativa data och subjektiva värden. Resultaten som tas fram med MCDA är värdefulla som stöd för planering och som underlag för diskussioner med intressenter, men bör inte betraktas som "det enda rätta sättet" eller något som ska implementeras till punkt och pricka – anpassningsförmåga och lyhördhet inför den aktuella skogsförvaltningssituationen är alltjämt avgörande för dess framgång.The VALKMAN project has developed a value and knowledge-based model for managing future landscapes. The model includes methods for: Estimating the availability of so-called ecosystem values. Developing contrasting scenarios for forest landscape development. Involving stakeholders in the planning process for the future forest management. The result can be used by, e.g., county boards and the Forest Agency in advisory processes related to green infrastructure that affect many different interests and many different stakeholders, and in collaboration processes between forestry and other land use-based industries (e.g., reindeer husbandry) and other users of the forest. The Swedish forest landscape is used by a number of different stakeholders, and the pressure on what the forest should deliver economically, ecologically and socially is increasing. In addition to forestry, e.g., mining, wind turbines and reindeer husbandry also affect the landscape and its ecosystem services. Since many of these services are in conflict with each other, the effect of different land uses needs to be clarified. The research project has investigated different forest management scenarios and the future significance of the scenarios for timber production, biodiversity and for a number of indicators for different ecosystem services. To formulate a good management strategy, it is not enough to provide only information about possible consequences of land use. If future conflicts are to be reduced, the preferences and values of different stakeholders should also be taken into account. Sustainable management of the landscape requires collaboration processes that are based both on actual knowledge of the landscape and on the needs of different stakeholders. The research project has thus also investigated how such needs can be considered in the design. The aim of the project has been to improve decision-making and management of forest landscapes by bringing together estimates of ecosystem values, multi-criteria decision analysis and scenario analysis in a collaborative process. With this as a basis, a general management model for long-term planning for different ecosystem values has been developed. In a first step, a number of stakeholders were involved to identify their objectives connected to the use of the current forest landscape. Synergies and conflicts between different objectives were identified and used to structure the planning problem. The model was tested in two study areas, one in Västerbotten (called "Käringberget") and one close to Norrköping (called "Kolmården"). In Käringberget, the focus was on timber production and the availability of berries, game and reindeer. In Kolmården the focus was - in addition to timber production - recreation and outdoor life. Among the participating stakeholders were representatives from forest companies, forest owner associations, county boards, Sami reindeer herding districts, hunting teams and the Swedish Nature Conservation Association. In stage two, dif8 ferent forest management scenarios were developed. The Heureka system was used to evaluate the effects of the scenarios on the various ecosystem values. New methods were also used here to estimate the availability of, e.g., lichens and blueberries called "Non Tree Vegetation (NTV) models". The results were then used in step three to allow the stakeholders to evaluate the different forest management scenarios. The final result is a ranking that describes how well different alternative scenarios meet the objectives that have been set, given how important the stakeholders judged them to be. In this step, methods were developed and tested to involve stakeholders in the planning and decision-making process. The methods help to make decisions structured and transparent and provide room for involving different stakeholders and subjective preferences in planning processes. When a certain forest management scenario describes the development over time for a variety of ecosystem values, it is extremely uncommon for all values to show a positive development, that you get "more of everything", however desirable it is. In practice, one must instead be prepared for concessions – which and how big these concessions are a central question that can only be answered after careful consideration in collaboration with the stakeholders. With the help of maps, tables and diagrams, participants in the collaboration process can evaluate the forest management scenarios based on the information presented. Stakeholders then receive information on what the forest management strategies in the scenarios mean for several different objectives (i.e., ecosystem values). Thus, stakeholders make informed decisions when evaluating the scenarios. The method clarifies which concessions need to be made in order for a desired forest management strategy to be implemented. This so-called Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA) that was applied is a useful method for supporting a collaborative process to take both quantitative data and subjective values into account. The results produced by MCDA are valuable as support for planning and as a basis for discussions with stakeholders, but should not be regarded as "the only correct way" or something to be implemented to the point – adaptability and responsiveness to the planning situation in question is crucial