Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeåns avrinningsområde

Det stora genombrott som ekosystemtjänstbegreppet har fått öppnar upp nyamöjligheter för att på ett sammanhållet vis arbeta med hållbar utveckling. Menför att operationalisera begreppet i den här kontexten krävs att vi jobbar medbegreppet på ett mer holistiskt, dynamiskt och inkluderande sätt än vad somhittills varit praxis. Den här strävan har utgjort grundbulten i forskningsprojektetsom beskrivs i rapporten. Syftet har varit att, tillsammans meden rad lokala aktörer, tolka landskapet runt Helgeån genom en ekosystemtjänstlins,och gemensamt utforska vägar till en mer hållbar framtid somkaraktäriseras av ett multifunktionellt landskap.I samverkansprocessen första fas gjorde vi ett gemensamt urval av 15 olikaförsörjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster att inkludera i analysen,varpå vi utförde en rumslig analys av produktion av tjänsterna, en jämförandeanalys av efterfrågan i relation till produktionen, samt en så kalladknippesanalys som visade hur tjänsterna förhåller sig till varandra. I samverkansprocessenandra fas utvecklade vi en vision för framtiden som beskrevett mer multifunktionellt landskap, genomförde en systemdynamisk analys somförklarar tre nyckelfrågor relaterat till ekosystemtjänsterna i landskapet sommåste lösas för att kunna nå visionen, och identifierade en rad förvaltningsåtgärdersom gör att det möjligt att närma sig visionen.Den deltagande och iterativa process som användes för att analyseraekosystemtjänsterna i området förbättrade kvaliteten på resultaten avsevärt,jämfört med mer konventionella approacher. Metoden gav en snabb överblickav hur landskapet är sammansatt från ett social-ekologiskt perspektiv ochden bygger på offentliga data, vilket gör den resurseffektiv. Vad det gällerknippesanalysen fann vi att förekomsten av de olika ekosystemtjänsterna ärtydligt aggregerade på en större skala än kommunnivå, med den urbaniseradeslättlandsbyggden i sydväst, det mer varierade produktionslandskapet i sydost,och det av skogsbruk präglade rurala landskapet i norr.Även om vår samverkansprocess inte var knuten till någon formell beslutsprocess,så skapade arbetet med en gemensam vision och utforskandet avsystemdynamik en samsyn mellan deltagarna, som såg ekosystemtjänstersom ett bra begrepp att samlas kring. Arbetet med att identifiera åtgärderutifrånsystemdynamiken resulterade också i en rad innovativa idéer somunder andra omständigheter skulle kunna omsättas i en faktisk aktionsplan.Under resans gång har vi stött på vissa svårigheter med begreppet där vidareutvecklingskulle behövas, bland annat relaterat till tillgång på data och tillhur vi ser på kulturellatjänster. En viktig fråga att ställa sig här är hur långtekosystemtjänstbegreppettar oss i arbetet med hållbar utveckling, och vilkentyp av frågor det inte hjälper oss att svara på