Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning.

It is known that driving of all-terrain vehicles during summer in can cause damage to both vegetation and the underlying ground. However, in the mountainous parts of Sweden it is poorly known if these problems are of general nature or occurring in patches. The aim with this study was to make a general investigation into occurrences of vehicle-tracks in the Swedish mountainous areas and adjoining sparse forests, using field investigations, interpretation of color infrared aerial photos and a questionnaire survey. A field survey was carried out at 28 permanent plots of 1 x 1 km by personnel of the NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) program during the summer of 2003 and in 8 of the plots (28 %), vehicle tracks were found. Two of the 8 plots have been interpreted in color infrared aerial photos as a larger area of 5 x 5 km and a multitude of linear elements were found. From field control of the interpretations we can conclude that many of the linear elements visible from the air, are very hard to see at ground level. The questionnaire survey shows that vehicle tracks occur scattered over the mountainous area and also that 4-wheeled motorcycles are the dominant type of vehicle. The answers also show that tracks stay long on the ground and can be seen long after vegetation covers the initial damage.Att tryck- och erosionsskador på underliggande mark sker när fordon körs sommartid i fjällterräng är känt, men det är svårt att överblicka om sådana problem är allmänna eller endast fläckvis förekommande. Vilka mönster skadorna uppvisar är inte heller väl känt, ifall de främst uppträder nära tätorter eller finns spridda i landskapet. Det finns få undersökningar som tar upp både omfattningen och karaktären av skador på mark och vegetation, som följd av terrängkörning på barmark. Det har inkommit rapporter om körskador i fjällen från vandrare och andra, till exempel Länsstyrelser och olika intresseorganisationer. Syftet med denna undersökning har varit att i fjällen och fjällnära skogar göra en översiktlig sammanställning över omfattningen av körspår i terräng Från myndigheternas sida är det vikigt att få bakgrundskunskap och överblick för att kunna följa upp flera av de nationella miljömålen, exempelvis fjällmålet, våtmarksmålet och skogsmålet. Viktiga avnämare är Miljömålsrådet, Regering och Riksdag. Som hjälp till beslutsunderlag för Naturvårdsverket och berörda Länsstyrelser och kommuner är det också viktigt att få en översikt som visar på nyttjande, både legalt, i form av polisens och rennäringens körning samt andra körningar där dispens givits, och illegalt nyttjande. Med detta som bakgrund har intentionen med denna undersökning varit att göra en översiktlig sammanställning av dagsläget gällande körspår i fjällens terräng med hjälp av enkätstudie, fältstudier samt flygbildstolkning. Metodiken utgjordes av tre steg. I steg ett utfördes fältinventeringar inom ramarna för miljöövervakningsprogrammet NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. NILS fältmetodik innebär att det inom en 1 x 1 km stor ruta besöks 16 fördefinierade provytepunkter, dessutom görs en linjeinventering längs rutans fyra kanter. I studien har använts data från denna linjekorsningsinventering. I samband med fältbesöken i de enskilda inventeringsområdena noterade fältpersonalen också övriga körspår som påträffades, samt gav en beskrivning av spåret, vegetationen och förekommande erosion. GPS-koordinater och en digital markbild lagrades också. I ett andra steg utfördes flygbildstolkning i IR- färg för de NILS-rutor där fältkontrollen funnit något eller några körspår. Eftersom ingen metodik funnits för upptäckt av spår i fjällterräng så har arbete lagts ner på att förstå hur dessa kan identifieras i ett såpass mosaikartat landskap som fjällen utgör. Ett GIS-skikt skapades med funna linjära strukturer, som kan misstänkas vara körspår. Linjernas attributdata skrevs in i samband med tolkningen. Vid flygbildstolkningen undersöks ett område på minst 5 x 5 km, dessutom undersöks alla delar av ytan och fler körspår kan då upptäckas än i den punkt- och linjevisa fältinventeringen. Resultaten jämfördes under tiden med inrapporterade spår ifrån fältinventeringen, och de spår som fanns beskrivna från fält lokaliserades och användes som referens i tolkningen av IRFflygbilderna. I det tredje steget genomfördes en enkätstudie, där representanter för Länsstyrelser, kommuner, polismyndigheter, näringar och naturvårdsintresserade (exempelvis naturbevakarna, svenska fjällklubben och svenska turistföreningen) ombads att ge information om specifika kunskaper över geografiskt läge och att redovisa sin syn på omfattningen av körspår i mark och vegetation. I fältinventeringen fann vi enstaka körspår i eller i närheten av 8 av de 28 undersökta rutorna i fjällen och det fjällnära området, stratum 10 i NILS-programmet, alltså i närmare en tredjedel av områdena. Vid flygbildstolkning av två inventerade områden i en större ruta om 5 x 5 km registrerade vi många linjära element som korsar terrängen, lättast var de att upptäcka i myrmark och i gles skog. Uppe på kalfjället (en liten del av det ena området) förekommer några spår, men de var svårare att följa. Vi har haft hjälp vid flygbildstolkningen av de spår som fotograferats och koordinatsatts av fältpersonalen inom NILS-programmet, såväl som av de erfarenheter vi fick från Gotland, där vi fann spår av terrängbil/traktor och av 2-hjuliga motorcyklar. Av de svar som inkommit på enkäterna kan konstateras att det är svårt att få en överblick av läget genom att följa antalet sökta dispenser, eftersom de givna dispenserna kan gälla en eller flera personer samt ett eller flera fordon. De få anmälningar om olovlig körning som gjorts var några från Norrbotten och dessa gällde körning på snötäckt mark. Vi har i enkätstudien inte fått fram något entydigt mönster i omfattningen av körspår, annat än att de förekommer över större delen av fjällkedjan. Av de observerade körspåren överväger 4-hjuliga motorcyklar som fordonstyp och spåren förekommer över hela fjällkedjan. I många fall angavs det att dräneringsdiken har bildats i spåren utmed sluttningar och på många håll upplevs skadorna som stora och i några fall även över utbredda områden. Läkning av rivskador har rapporterats på några håll. Myrar återfår vegetation relativt snabbt, men på andra ställen kan det ta upp till 40 år att laga markaskadorna. Några svar har rapporterat partiell läkning, men att kompaktionen av marken gör att spåren syns tydligt ändå