Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård : Regional miljöövervakning 2011

Department of Systems Ecology at Stockholm University conducts yearly, on behalf of the County Administrative Board of Stockholm in Sweden, collection and taxonomic identification of benthic fauna within the regionally and nationally coordinated program of environmental monitoring for benthic macrofauna in the Baltic Proper. Three areas are examined in the Stockholm Archipelago to determine their environmental status. Of the three areas, two are regional coastal areas, which are included in the County Administrative Board of Stockholm’s monitoring work (one area in Svartlögafjärden, and one area in Kobbfjärden). The third is an open ‐sea area at Svenska Björn, which is included in the national program for the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Water Authority (HaV). This report describes the changes between and within these areas from 2007 until 2011. The program's objectives are to analyze changes over time in benthic macrofauna resulting from natural or anthropogenic disturbances such as eutrophication and climate change, but also to examine the biodiversity of soft bottom communities. The primary objective is to determine ecological status according to the EU Water Framework Directive (WFD), using the Benthic Quality Index (BQI). In 2011, all of the examined areas within the Stockholm Archipelago showed good status. The monitored area in Svartlögafjärden has constantly had a good status since the monitoring program began in 2007. The other two monitored areas have had a more varied status, and showed a decline from good to moderate status in 2008 (BQI = 4). Since 2008 the ecological status has improved. Compared to last year, only minor changes in BQI were observed. The improvement in BQI from 2008 to 2010 is mostly due to the fact that taxa with high sensitivity values (i.e. sensitive to hypoxia) have increased in abundance. Particularly the highly sensitive amphipods Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata , increased in both areas. In 2011, these amhipods increased further in abundance. However, the BQI ‐values for the monitored areas have not increased accordingly. This is to a large extent due to the simultaneous increase of the invading spionid polychaete genus Marenzelleria spp., which has increased dramatically in most areas from 2010 to 2011, now reaching peak abundances of 1200 individ/m 2 in Svartlögafjärden, 2600 individ/m 2 in Kobbfjärden and of 4800 individ/m2 at Svenska Björn. Marenzelleria spp. are considered tolerant to low oxygen levels and have been attributed a low sensitivity value. The increase of Marenzelleria spp. thus counteracts the positive effect on BQI from the increase of the amphipods Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata. The total abundance densities have increased in all of the monitored areas and are the highest since the program started. This is also true for the biomass in the areas Svartlögafjärden and Kobbfjärden. In the open ‐sea area Svenska Björn, the biomass have increased since 2008 but are still lower than in the beginning of the monitoring program in 2007. In conclusions, the results for 2011 show a continued good environmental status in all of the examined areas in the Stockholm Archipelago.Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, insamling och taxonomisk bestämning av bottenfauna inom det nationellt ‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna i Egentliga Östersjön. I Stockholms skärgård undersöks tre områden avseende mjukbottensfauna för att bedöma miljöstatus. De tre områdena är uppdelade i två regionala klusterområden som ingår i Länsstyrelsens övervakning (varav ett inomskärsområde i Svartlögafjärden och ett område lite längre ut vid Kobbfjärden), samt ett utsjöområde vid Svenska Björn som ingår i det nationella programmet på uppdrag av Naturvårdsverket. I denna rapport redovisas förändringar för dessa områden under åren 2007 till 2011. Syftet med programmet är dels att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet, dels att undersöka den biologiska mångfalden på mjukbottnarna. Undersökningens primära mål är att bedöma ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). År 2011 uppnådde samtliga undersökta områden inom Stockholms skärgård god status. Klusterområdet Svartlögafjärden har haft en stabil god status sedan mätningarna började 2007. De två andra klustren har haft en mer varierande status och visade en kraftig nedgång 2008. BQI ‐värdena nådde då endast måttlig status eller nära gränsvärdet till måttlig status (BQI=4). Sedan 2008 har tillståndet för båda klustren blivit bättre. Jämfört med det föregående året har det däremot inte skett någon större förändring i dessa kluster. Förbättringen av BQI från 2008 till 2010 beror främst på att taxa (lägsta identifierade taxonomiska nivå, oftast artnivå) med höga BQI ‐värden (dvs taxa som är känsliga för främst syrebrist) har ökat i individantal. Framför allt gäller detta vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata som har de högsta känslighetsvärdena och som ökat i både Kobbfjärden och Svenska Björn. I år har vitmärlorna ökat ytterligare i individantal inom samtliga tre klusterområden. Områdenas BQI ‐värden har dock inte ökat eftersom även havsborstmasken Marenzelleria spp. ökat i individantal. Marenzelleria är ett släkte av havsborstmaskar som är relativt nytt för Östersjön. Marenzelleria spp. har ökat kraftigt i antal inom samtliga kluster och den totala individtätenheten var 2011 den högst uppmätta sedan programmets början. Enskilda stationer har i år uppvisat mycket höga individtätheter av Marenzelleria spp. med upp till 1200 individ/m2 i Svartlögafjärden, 2600 individ/m2 i Kobbfjärden och upp till 4800 individ/m 2 vid Svenska Björn. Marenzelleria spp. anses tåliga mot syrebrist och har klassats med ett lågt känslighetsvärde. Deras ökning drar därför ned den ekologiska statusen i områdena och tenderar att motverka den positiva effekten av vitmärlornas uppgång. Den totala individtätheten har ökat inom samtliga kluster och är den högst uppmätta sedan programmets början. Detta gäller även för biomassan i klustren Svartlögafjärden och Kobbfjärden. I utsjöklustret Svenska Björn har biomassan ökat sedan år 2008, men är fortfarande lägre än det första uppmätta värdet år 2007. Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning av mjukbottenfauna att miljöstatusen är fortsatt god inom samtliga undersökta klusterområden i Stockholms skärgård