Metals and organic contaminants in bankvoles (Myodes glareolus) from northern, central and southern Sweden.

Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket (Överenskommelse 222- 0921). Syftet är att få en bild av hur halter av ett antal miljögifter såsom metaller, ett antal klorerade och bromerade substanser, fenolära substanser och perfluorerade substanser ser ut i svensk miljö i en matris, skogssork (Myodes glareolus) som finns relativt spridd över stora delar av landet. Skogssork finns i olika typer av biotoper från skogslandskap till subalpina områden över stora delar av landet. Sork har samlats in på olika lokaler i den nationella miljöövervakningen av smådäggdjur sedan 1970- och 80-talet. Insamlade sorkar har förvarats frysta i Miljöprovbanken och finns därigenom tillgängliga för retrospektiva analyser. I denna rapport redovisas resultatet av analyser gjorda på skogssork insamlade hösten 2001 från fem lokaler i södra, mellersta och norra Sverige. Tre av lokalerna (N:a Kvill, Grimsö, Vindeln) representerar skogslandskap och två av lokalerna (Vålådalen, Ammarnäs) representerar en subalpin biotop. Från varje lokal har tre homogenat på lever respektive muskel preparerats med tio individer i varje homogenat. De ämnen som har analyserats är metaller och grundelement som ingår i det svenska övervakningsprogrammet av miljögifter och som tidigare har analyserats på älg, ren och stare inom det terrestra övervakningsprogrammet. Vidare har ett antal klassiska miljögifter såsom DDT med metaboliter DDE och DDD, sju polyklorerade bifenyler (PCB), α-HCH, β-HCH, γ-HCH (lindan) och HCB analyserats. Av bromerade flamskyddsmedel har sex olikapolybromerade difenyletrar (PBDEer) och HBCD analyserats. Vidare har fyra fenolära substanser (4-t-oktylfenol, 4-nonylfenol, pentaklorfenol, triclosan) analyserats. I gruppen perfluorerade substanser har 15 olika substanser ( PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDcA, PFUnA, PFDoA, PFTriA, PFTeA, PFPeDA, PFBS, PFHxS, PFOS, PFDcS, PFOSA) analyserats. Metaller och grundelement analyserades i lever. Ingen av de toxiska metallerna Pb, Cd och Hg förekom i höga halter hos sork från någon av lokalerna. Kadmium var den metall som förekom i högst halt och sorkar från Grimsö (0,25 μg/g färskvikt), Vindeln (0,20 μg/g färskvikt) och N:a Kvill (0,16 μg/g färskvikt) hade de högsta halterna. Den högstakvicksilverhalten ( 0,09 μg/g färskvikt) fanns i sork från Vålådalen. Klorerade, bromerade och fenolära substanser analyserades i muskel. Av de klorerade ämnena förekom HCB i alla prov som analyserades. Halterna var högst i N:a Kvill och Vålådalen. Även CB-153 fanns i kvantifierbara mängder i alla prov från N:a Kvill och Vålådalen. Likaså fanns BDE-153 i kvantifierbara mängder i alla prover från Vålådalen. Triclosan hittades i kvantifierbara mängder i prov från alla lokalerna utom Vålådalen. I prov från Vålådalen fanns spår av triclosan. 4-nonylfenol hittades i kvantifierbara mängder i prov från N:a kvill och Vålådalen. Perfluorerade ämnen analyserades i lever. PFUnA, PFHxS och PFOS förekom i kvantifierbara halter i samtliga analyserade prover. PFNA, PFDcA, PFDoA, PFTriA fanns också i kvantifierbara halter i alla prov från alla lokaler utom Ammarnäs och Grimsö. PFOS var den dominerande substansen på samtliga lokaler och den högsta halten återfanns i ett prov från Vindeln (17,5 ng/g färskvikt). Det högsta medelvärdet återfanns i proverna från Vålådalen (12,4 ng/g färskvikt) tätt följt av proverna från Vindeln (12,3 ng/g färskvikt). Skogssork från Ammarnäs uppvisade de lägsta halterna av PFOS (3,04 ng/g färskvikt). Sammanfattningsvis kan man konstatera att halterna av samtliga analyserade ämnen var låga/mycket låga i skogssork. Ingen generell geografisk trend gick att urskilja i materialet men sorkarna från Vålådalen uppvisade förvånande höga halter av flera substanser jämfört med sork från övriga insamlingslokaler. Både HCB, CB-153, BDE-153 och ett flertal av de analyserade perfluorerade substanserna var högst i sork från Vålådalen. Anledningen till detta är okänd. En förklaring kan vara att sork i Vålådalen skulle i högre utsträckning kunna livnära sig på mossor och lavar och därigenom får i sig högre halter av luftburna föroreningar jämfört med sorkar på de övriga lokalerna.The present study has been carried out on mandate of and in cooperation with the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) according to agreement 222-0921. The aim has been to obtain knowledge of the levels of certain environmental contaminants in Swedish terrestrial biota by using a matrix, bank vole (Myodes glareolus) that has not previously been examined. Bank voles are herbivorous animals with a rather varied diet that are found all over the country in both forest and subalpine biotopes. Different species of voles have been collected since the 1970s and 80s at various sampling sites in the Programme on monitoring of small mammals. The bank voles used in this study were collected in the autumn of 2001. Collected voles have been preserved frozen in the Swedish Environmental Specimen Bank (SESB). In this study bank voles collected from five different sampling sites representing forest locations (N:a Kvill, Grimsö, Vindeln) and subalpine locations (Vålådalen, Ammarnäs) in south, central and northern Sweden have been analysed for different metal and elements, chlorinated and brominated compounds, phenolic compounds and perfluorinated compounds. Three homogenates with ten individual voles/homogenate have been prepared from each sampling site. Metals and perflurinated compounds were analysed in liver tissue. Chlorinated, brominated and phenolic compounds were analysed in muscle tissue. All of the analysed contaminants were present in low or very low quantities. Cadmium was the most abundant of the toxic metals. The highest levels of Cd (0,16-0,25 μg/g ww) was found in voles from forest sampling sites. The highest level of mercury (0,09 μg/g ww) was found in voles from Vålådalen. Of the chlorinated compounds, HCB was present in quantifiable amounts in all the analysed samples. The highest levels (11 ng/g lw) was found in voles from Vålådalen. DDT, DDE and DDD were found in detectable amounts in one sample from Grimsö and DDT was also found in one sample from N:a Kvill. This sample also contained detectable levels of CB-118, CB-153 and CB-138. CB-153 was present in detectable amounts in all samples from N:a Kvill and Vålådalen. Of the brominated compounds BDE-153 was present in detectable amounts in at least one sample from each sampling site except Ammarnäs. HBCD was found in one sample from Vindeln. Detectable levels or traces of triclosan were found in at least one sample from all sampling sites. Traces or detectable levels of 4-nonylfenol was found at Ammarnäs, N:a Kvill and Vålådalen. Three perfluorinated compounds, PFUnA, PFHxS and PFOS were found in detectable amounts in all the analysed samples. PFOS was the most abundant of the perfluorinated compounds. PFNA, PFDcA, PFDoA, PFTriA were found in detectable amounts in all samples except in some from Ammarnäs and Grimsö. The highest levels of perfluorinated compounds were found in Vålådalen. No geographical trends could be detected in the levels of analysed compounds in this study. Somewhat surprisingly, voles from Vålådalen had the highest levels of some of the analysed compounds (Hg, HCB, CB-153, BDE-153, PFCs). The reason for this is not known. One explanation could be that the diet of voles from Vålådalen might have a higher content of lichens and thus the voles from Vålådalen are more exposed to long range atmospheric transport of contaminants